Svensk gitarrkille får sätta ord på helgen

Anywhere is paradise when you're with the one you love

Jag lämnade huvudstaden och jobbet för en helg i Blekinge. Vi åt tacos och förundrades (eller snarare chockades) över att barn idag kan ha en otroligt snedvriden världsbild och att den med största sannorlikhet kommer från deras tunnelseende föräldrar. Vi grillade med ett gäng nysvenskar, blattar, invandrare och vad mer de nu kallade sig själva under kvällen. Jag insåg att jag nog inte pratat med folk som fortfarande är nya på det svenska språket sedan gymnasiet. Inte en hel kväll liksom. Är min värld så mellanmjölkssvensk? Antagligen.

Vi läste högt ur sommarens skräckroman, tittade på film och låg tätt, tätt, tätt bredvid varandra och bara njöt. Sedan konstaterade vi att vi är världssämst på distansförhållande.

Anywhere is a place that's nice when you're with the one you dream of

När taxin kom och plockade upp mig sa chauffören Ja, så nu lämnar du paradiset samtidigt som han tittade ut över havet och ett grönskande Blekinge.
Ja, svarade jag och såg Findus stänga dörren till sommarstugan.

Anywhere is paradise when you're with a love that's true

Man får faktiskt vara lite bitter fastän man jobbar på Svea Rikes Radio

Idag strålar solen, det är varmt och gött. Perfekt läge för häng vid en grill hela kvällen.

Men icket! För när jag har fixat middag, ätit, duschat och packat för helgens resa är det dags för sängen. Klockan ringer ju 03.00 imorgon bitti. Eller inatt om man hellre är lagd åt det hållet. Eller ikväll för den delen.

Så drick ni era öl i sommarkvällen. Gör det. Tänk inte på mig.

Tioårsjubileum

Det ringde precis en tjej och påminde mig överdrivet hurtigt om att i år är det minsann 10 år sedan jag gick ut högstadiet på Västerskolan i Uddevalla. Hon raggade någon som kunde vara kontaktperson åt klassen och peppa resten av gänget att gå på fest. 11 oktober ska vi visst fira tioårsjubileum. På Harrys. I Uddevalla.

Jag vet inte vad som var mest skrämmande. Det, eller att hon som ringde har bott i samma trappuppgång som jag bor i Piteå nu.

Bollen är rund

I och med att jag nu, sedan 20.00, har legat i sängen för att jag startar min arbetsdag 04.00 imorgon bitti så kan jag konstatera att jag inte kommer att ha sett en enda av Sveriges gruppspelsmatcher i EM. Bara det är en anledning för dem att vinna idag.

Allas vår Feffe Reinfeldt tippar förresten seger med ett mål ikväll. Statsministern borde väl ändå veta. Eller?

Sommarens låt

Min kära vän Musiknörden aka Bells vet allt om allt som är viktigt i livet. Det vill säga musik. Hon babblar mest hela tiden om nya låtar och sommarhitar och årets genombrott och gud vet vad det är. Ännu mer nu när hon är på P3 och får hålla på med nörderiet 9-5.

Jag lyssnar på musik jag blir glad av. Som Vincent Vicious Vi lämnar allt. Det här är sommarens låt. Trots att den är gammal. Trots att det inte finns en dyr video ens på youtube. Men du lär dansa. Även om du sitter ner.

I left my heart in Småland

Jag har haft semester. På riktigt. Har inte kollat mailen, Facebook eller andra grejer sedan 5 juni. Jag har knappt ens rört mobilen.

Istället har jag legat på stranden, badat, staplat ved och stått med armarna rakt ut från kroppen i motvind. Titanic-style. Tills jag nästan tappade andan.

Jag har gått på studentfirande, ätit grillat och läst skräckroman högt tills Findus svarat på frågan Sover du? med Nä...fast jag lyssnar inte längre.

Jag har ätit glass, bakat lyckade och mindre lyckade kakor. Tittat på film och spelat Plump och Memory och Kasta Gris. Jag har åkt en hysterisk biltur genom den småländska dimman med en äkta Lammhults-raggare till musik av Roxette och UB40. Jag har suttit på en stentrappa i centrala Växjö och druckit Asti Martini direkt ur flaskan.

Men mest av allt har jag legat med hennes huvud på mitt bröst. Min näsa i hennes hår. Hennes andetag mot min hud.

and nothing else matters

Mitt hjärta i din hand

Vi är nog det värsta paret någonsin. Säkerligen är det många som suckar när vi mest hela tiden har ögon för varandra. Säkerligen undrar många om vi inte tröttnar på varandra snart. Säkerligen är det många som slutar lyssna så fort vi nämner varandras namn. Säkerligen. Men det skiter jag blanka tusan i.

Hon åkte för tre dagar sedan. Jag kliver av tåget och rakt in i hennes famn om två. Ändå kan jag inte sluta tänka på henne en endaste sekund. Jag saknar henne till bristningsgränsen och när hon säger Jag saknar din hand på andra sidan luren flödar tårarna och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.

Smärtstillande, vin och mygg

Med rosévin och chips med vitlöksdip firade vi att livet har en fortsättning även efter Piteå. Vi diskuterade gränslös tappa-andan-kärlek och risken för klamydia medan myggen svärmade runt oss som jetplan. Hela jag är visst desstom förbluffande lik en landningsbana.

Tre av dagens timmar har jag för övrigt spenderat i fosterställning knaprandes smärtstillande och förbannat Gud och Moder Jord och evolutionen och allt som bara går. Jag grät sammanlagt minst en av timmarna och min tillfälliga barnlängtan är som bortblåst eftersom mensvärk visst bara ska vara en förberedelse för ännu värre smärtor vid förlossningen. Findus måste ha trott att något allvarligt hade hänt eftersom hon hade mängder med missade samtal på mobilen men jag trodde på allvar att jag skulle dö. Jag gjorde inte det. Tack vare fler smärtstillande än rekommenderat. Det måste vara en man som har skrivit bipacksedeln.

The end