Hemlisen

Ok. Jag har redan sagt tack och hej men jag måste ju berätta vad hemlisen var. Jag har fått två stipendier nu när jag tog examen. Nu sitter jag här med tårfyllda ögon och kommer att sakna alla och staden något enormt.

Tack för tre fantastiska år.

Slut

Nu har jag ingenting kvar förutom en avslutning. Sen tar bilen och kära Pappa mig söderut och Piteålivet är slut. Det betyder även att bloggen läggs ned. Men det kommer en ny. Du som känner mig kommer att få veta det. Den bloggen blir dock mindre anonym för er som inte känner mig alls så därför vill jag inte länka härifrån. Släng in en kommentar om du vill veta var du hittar mig härnäst i cyberrymden.

Tack för att du har läst om mitt liv och min hybris.

Kärlek.

Tisdagarna med Findus

Idag har jag gjort min demokratiska skyldighet. Och rättighet. Jag har röstat. Efter det blev det finmiddag för att det är en sådan vackert vanlig tisdag. Sedan har jag fått reda på en hemlis också. Det ni. Värsta bra är den. Men jag håller den för mig själv ett tag till.

Min tjej och jag

Min tjej och jag vi slappar ibland i soffan framför någon teveserie. Just nu är det L Word eftersom hon inte kan fortsätta vara en ohetero brud utan att ha sett den. Bestämmer jag.

Vi ser ungefär ett halvt avsnitt och sedan ligger hon och blundar i soffan. Då säger jag att jag ska stänga av men det får jag inte för då (citat) lyssnar hon. Tio minuter senare ger jag upp och säger nä nu stänger jag av och då hörs små protester från hennes soffhörn. Jag hinner dock inte ens resa mig och trycka på stopp innan hon sover som en stock. Det är inte lätt att försöka allmänbilda en trött liten tjej.

Den dagen vi ser ett helt avsnitt eller en hel film i sträck kommer jag att måla ett stort kors i taket. Nä inte ett stort, ett gigantiskt.

Medan kärleken äter chips och dip i rasande fart rapporterar jag om de sista dagarna i Piteå

Om en vecka flyttar jag från Piteå och jag har ännu inte blivit speciellt sentimental. Jag har mest packat och pluggat och slängt och sålt och skänkt. Idag flyttstädade jag i sommarvärmen men med fin hjälp från Findus som tog hand om badrummet så klarade jag lyan på 5 effektiva timmar. Hann med en pizzapaus i solen också och Bakteriebaracken lyckades därmed lämna ett fint avtryck hos mig då pizzan för en gång skull var god.

Nästa vecka blir det lite småpill med de sista skoluppgifterna och presentation av examensarbetet för branschfolk. Ryktet säger nämligen att jag har gjort ett kick ass jobb.

Lite sentimental blev jag förresten igår när Ullis kom fram till mig på bartömningen och sa att jag alltid kommer att vara hennes första vän i Piteå. Vi fann varandra lite nervösa och vilsna under nolle-p 2006. Det var för tre år sedan. Nu är vi båda snart nyutexaminerade på väg ut i verkligheten. Eller nåt.

Well...

Gud i himmelen vad jag har mycket att göra och gud i himmelen vad det blåser i Piteå. Det är rena höststormen såhär i slutet på maj.

Jag har packat ner mitt liv och jag tror att Pappa kommer att bli stolt. Jag hoppas verkligen det. För det känns inte som att det är alls lika mycket som när jag åkte upp. Men jag kan ju ha helt fel förstås.

Ikväll blir det tacomiddag. Värsta parmiddagen. Fyra gulliga kärlekspar ska äta sjuka mängder mat och vara nostalgiska över Piteåtiden. Det kan gå precis hur som helst. Jag tippar på att Bells börjar gråta.

Räddningspatrullen

Min kära flickvän gick hem för att diska. Nu svarar hon inte i telefon. Har hon somnat av utmattning eller har hon skum upp över öronen så att hon inte hör något? Jag måste nog kila över och kolla. Tänk om hon somnat över diskbänken och drunknar i diskhon? Nej nu måste jag verkligen kolla. Jag kan inte stanna kvar i min lägenhet och flyttpacka. Nej det går inte.