Sol, sol strålande sol

Jag älskar att vakna långsamt. Älskar att vakna av att solen allt mer intensivt lyser genom persiennerna. Att rummet långsamt blir varmare tills man är pigg nog att krypa upp ur sängen och sätta sig vid köksbordet med tidningen och en kopp te.

Jag säger att jag älskar årstider och visst är höstlöven vackra och snön gnistrande vit men en värmande sol slår allt. Kanske hade den inte varit lika magisk just nu om jag inte hade levt i mörker, kyla och metervis med snö de senaste fem månaderna men jag tror bestämt att jag kan leva utan den känslan.

Jag är inte gjord för mörker och kyla. Jag är gjord för strålande sol och värme. Jag är den som går med vinterjacka tidigt i oktober och sent i april. Jag är den som i ett sommarvarmt Sverige är först med att ta på mig tjocktröjan på kvällen när solen står lågt. Jag är den som i ett 37-graders Tulum i Mexico med 98 procents luftfuktighet nöjt strosar runt i solen medan mina vänner är nära att gå under av värmeslag.