Snygg loppisvärdinna

Igår på den stora hemvändarfesten var jag en pingla. Höga klackar och glansig kjol och långa ögonfransar. Jag har så mycket roligare när jag får känna mig sådär riktigt snygg. Det gör också att jag dansar mer och dricker mindre, en underbar kombination. Speciellt dagen efter.

Och denna dagen efter har jag haft loppis och sålt av mina möbler. Det finns fortfarande lite kvar förstås. Men det får nog bli en vända till Kupan innan veckan är över för söderut ska prylarna inte. Vill du ha två stiliga funkisfåtöljer kanske? Eller ett helt set med vita tallrikar? Eller en snygg matta? Eller varför inte ett litet sidobord? Hör av dig vettja!

Time out

Jag lämnade in mitt examensarbete och sedan tog jag sommarlov. Hela kroppen har bara lagt av. Och med denna komakropp ska jag skriva tenta, redovisa uppgifter, opponera och bli opponerad på, sända slutproduktion i teve, ha en fotoutställning och redigera ihop en portfolio. Jag ska också packa, städa och flytta. Och så ska jag dricka öl.

Good luck säger jag till mig själv.

Sommarens partylåt

Soldyrkan

Ärligt talat. Det är en ny Sisy som vaknat till liv. Efter månader av kyla och snö och c-uppsats har jag inte ordentligt njutit av att våren tittade förbi och sommaren är här. Jag sa förstås för en vecka sedan när Bells flög till Stockholm att de knoppiga (är det ett ord?) träden skulle vara helt gröna när hon kom tillbaka. Hon kom tillbaka igår och jag hade helt rätt. Om några dagar är de djupt sommargröna.

Iaf, vad jag ville säga var att Sisy i ide är en trist jävel. Sisy i sommarsol är en glad och sprallig och livsbejakande varelse. Vad fan (ursäkta min franska) bor jag i Sverige för? På allvar. Det enda som stoppar mig att flytta utomlands är att jag har valt att utbilda mig till radiojournalist. Förbannade språkförbristningar. Ska spana in alla fd engelska kolonier och se var jag skulle trivas bäst.

Update: Har spanat in ett grymt traineejobb på en radiostation i Nantes i Frankrike i höst. Hinner jag bli nära flytande i franska i både tal och skrift under min två veckor långa resa till Paris i juni?

Sisy i sommarsolen

Det sticker lite i kinderna. Sådär som det gör när huden fått sol, varm sol. Det var ungefär en graviditet sedan jag kände så. Alltså 9 månader. (jag kände bara att jag ville förtydliga så att ni inte får en massa konstiga idéer för er)

Gud vad jag har längtat.

Färdig?

Efter sex timmar på redaktionen idag har jag jobbat mig igenom (dvs ljudlagt, fixat nivåer etc) även timme 2 av min dokumentär. Nu ska den få vila en natt och imorgon ska jag lyssna igenom den. Sen ska den bara in till handledaren och kursansvarig. Och uppsatsdelen är redan inlämnad. Underbart!

Jag skulle vilja fira med fettomat på Max men ekonomin säger nej och jag måste ha matlåda imorgon så det är bara att koka ihop något fyndigt ur gömmorna.

För övrigt har värmen kommit till Piteå och jag har spenderat mina pauser i den strålande solen.

5 dagar kvar till deadline

Jag är trött. Har långa dagar som fylls med plugg och åter plugg. Jag måste fokusera på flera saker samtidigt, redigera sönder öronen och prata sönder rösten för att i nästa stund spåna teveprogram för att sedan redigera bilder. Jag dricker cola och äter choklad och önskar att jag var rik och slapp laga matlådor. I så fall hade jag ätit pizza och Max dagarna i ända. Bara för att få slippa slava vid spisen när jag kommer hem. Men då hade jag ju blivit finnig och mina blodådror hade kletats igen som i den där läskiga reklamen när det plötsligt tar stopp i sugröret. Så jag får väl helt enkelt konstatera att Csn på något sätt gör mig en tjänst.

Väl hemma för kvällen är jag ännu tröttare och grinig och slappar i soffan framför L word och Svt Play. Jag lägger mig tidigt och vaknar tidigt och orkar inte tänka på att jag snart måste sälja alla mina möbler och rensa ur min garderob och packa ner mitt liv i lådor. Jag förnekar det faktum att jag fortfarande inte har någonstans att bo i Stockholm och att min tid här i Piteå snart är förbi. Jag har gömt undan tankarna på adressändring och uppehåll i tidningsprenumerationen.

Det som kan tänkas förvånande är att jag faktiskt inte är speciellt less. Jag älskar att jobba med mitt examensarbete och jag trivs med de långa dagarna på redaktionen. Jag hade faktiskt saknat dem lite. Trean har varit ett år med mycket ensamhet på många sätt.

Men det är klart, visst hade jag hellre druckit öl och grillat eller legat i solen på en karibisk strand. 

Söndagsbakis

Igår firade jag och massor med andra människor fröken L som fyller 25. Hon är från Ljungskile som jag och då var det givet att jag skulle klä mig som en LSK-supporter när temat för festen var att klä ut sig till något på L. Massor med vin, sång och dans gör att min söndag är mycket seg.

Innan tog förresten fina Findus med mig på Maia Hirasawa. Vi satt på första raden mitt framför Maia. Så himla vackert, fint och galet grymt.

Bästa dagen

Jag fick VG på b-uppsatsen med "motiveringen":
Självständigheten
Originalitet i val av ämne
Tydlighet och disposition
Omfång och generaliserbarhet

Jag fick fint beröm för min dokumentär so far och fick veta att min c-uppsats är typ grymmast. Jag hade kunnat skriva bara den och inte gjort någon dokumentär. Ambitiösa Sisy rocks!

Min stora kärlek Findus fick idag veta att P3 har nappat på hennes pitch så hon ska producera humor hela sommaren som ska sändas i P3 i höst. Hon är så fantastiskt talangfull och jag är så förbannat stolt.

Allt detta firas med mojitos och sångkväll med reafyndat Singstar.

Blaj

Jag landade i ett Piteå i söndags där snön var i princip borta. På en vecka försvann vintern och våren kom. Hela dagarna sitter jag och redigerar mitt examensarbete lite för länge så att jag blir trött i huvudet. Det går framåt vilket är trevligt. På bloggfronten är det därför intet nytt så att säga. Jag har tappat fokus. Ge mig inspiration!

Sköna maj

Efter några glas vin blev det ett konstigt inlägg igår. Vinglasen har även gjort min lördag lite seg men en intervju och födelsedagsfirande i strålande sol och sommarvärme har jag lyckats med ändå. Jag ska försöka ta med mig värmen till Piteå för enligt Svenskan ska det bara bli några få plusgrader i norr i veckan.

Fredagskväll

Man förväntar sig något och det blir inte riktigt så. Det är konstigt för det var inte dåligt men det var inte heller vad jag hade hoppats. Det var annorlunda. Jag hade trevligt och vi skrattade och pratade men sen blev det inte som det var sagt. Det känns konstigt att jag bryr mig så mycket men det är nog för att jag hellre hade pratat med främlingar och druckit rödvin i en okänd lägenhet än tagit tunnelbanan hem till min lånade bostad.

Nu funderar jag på om jag ska skita i att tvätta bort sminket och borsta tänderna och bara sova.

Stressen gör min kropp ledsen

Jag har huvudvärk. Kisar en massa. Kanske har synen försämrats sedan jag senast kollade den. Då skulle jag börja övningsköra. Drygt 10 år sedan.

Jag har värmesmärtor i höger axel. Datorns fel. Jag har konstiga smärtor i vänster rygghalva. Säkert kontorstolens fel.

Jag tränar inte. Hinner inte. Men jag måste se till att ta mig tid.

Matångest

Samvetets svarta moln hänger över mig. Igår åt jag nämligen lunch på Combo vid Radiohuset. De har underbart god mat men den serveras i papplådor, man äter med plastbestick och dricker ur plastglas. När man är klar slänger man allt i en och samma svarta sopsäck.

Det gör ont i mitt miljövänliga hjärta.

Anledning till bloggtorka

Jag är i Sthlm och fixar allt material till mitt examensarbete. Mycket rullband, många intervjuer. Jag har långa dagar och sover dåligt. Inget bra. Men det ska bli kul när jag får klippa och bygga min historia.

Hon klarade det

Min älskade flickvän gav sig in i fastandets värld lite på impuls och det var många långa dagar med mycket tårar och ilska och "nä nu ger jag upp" just klockan 17.30 varje dag men igår drack hon sin sista grönsaksbuljong. Hon klarade det (grymt!) och det trodde jag aldrig. Stöttande jag är va?!

Spenderade förresten mina sista slantar på smink. Det är typ det konstigaste som har hänt någonsin. Jag har köpt min första foundation-puder-mojäng i hela mitt 26-åriga liv. Det är sånt tevesändningar får en att göra mina vänner.

Fenomenet Filip och Fredrik

Såg Filip och Fredriks nya söndagsunderhållning igår. Hysterisk flummigt, massor med prat i munnen och dyrt som tusan måste det vara.

Skulle några andra kliva in på Kanal 5:s kontor och pitcha idén att de ville sända ett program à la Letterman/Jay Leno/Luuk live från New York varje söndag i åtta veckor där publiken flygs in från Sverige och man ska locka stora gäster från både Sverige och USA för att sitta i soffan och prata om Alladin-praliner och sexuella erfarenheter skulle nog ledningen visa dem dörren direkt.

Det skulle inte hjälpa att de förklarade att programmet skulle kryddas med inslag där programledarna själva utsätts för mer eller mindre förnedrande uppdrag och att man i premiärprogrammet skulle bjuda in två hjärndöda killar att slå sönder en bil. Kanal 5 skulle skratta dem rakt upp i ansiktet och tipsa dem om att McDonald's på andra sidan gatan söker folk.

Heter du däremot Filip och Fredrik och har satsat en snart 15 år lång karriär på att bygga upp din image och leverera den ena knäppare programidén efter den andra, ja då jublar Kanal 5 och slänger fram det stora checkhäftet.

Man måste beundra deras taktik men också förundras över hur svenska folket kan hylla dessa män gång efter gång trots att de egentligen levererar teve som knappt hade fått sändas på en studenttevestation.

Ge mig en riktig vår

Igår inleddes helgen med mojitos och fantastiska jordgubbsdrinkar. Bells blev hungrig och vi gjorde himmelska varma mackor vilket ledde till att vi alla blev helt slut och började längta hem till våra sköna sängar.

Det snöade igår också. Mängder. Idag skiner solen och jag hoppas att den nya snön sätter fart på den gamla så att allt smälter bort. Jag hejjar på er! För ärligt talat är jag riktigt råless på det här. Jag byter mer än gärna vackert gnistrande vintrar mot snålblåst, regn och gråttgråttgrått bara jag får uppleva en orentlig vår igen. Vårblommor som snödroppar, krokus och tussilago. Träd som förvandlas från nakna till prydda av små, små ljusgröna löv som sedan långsamt växer och ändrar färg. Uteserveringar, grillning i parken och vårskor som kommer till användning.

Jag är trött på snö, snö, snö och kallt, kallt, kallt som övergår i lite mindre kallt och sedan, innan ens någon hinner blinka så är det sommarvarmt och alla träd slår ut på en gång och pollenallergikerna får en chock och sen är träden mörkgröna och sommaren är här.

Mina favoritblommor förutom tulpaner är syren och förra året lämnade jag ett Piteå i juni där syrenen ännu inte slagit ut. Jag kom till ett Stockholm där syrenen redan blommat över. Snacka om att bli snuvad på konfekten.

Meningslöst inlägg

Idag har jag varit en liten plugghäst hela dagen så jag har under kvällen belönat mig med grymmaste maten och häng i soffan. Och det planerar jag att fortsätta med.

Well, that's about it.

Just det, solen skiner varje dag. I love it.

Sol, sol strålande sol

Jag älskar att vakna långsamt. Älskar att vakna av att solen allt mer intensivt lyser genom persiennerna. Att rummet långsamt blir varmare tills man är pigg nog att krypa upp ur sängen och sätta sig vid köksbordet med tidningen och en kopp te.

Jag säger att jag älskar årstider och visst är höstlöven vackra och snön gnistrande vit men en värmande sol slår allt. Kanske hade den inte varit lika magisk just nu om jag inte hade levt i mörker, kyla och metervis med snö de senaste fem månaderna men jag tror bestämt att jag kan leva utan den känslan.

Jag är inte gjord för mörker och kyla. Jag är gjord för strålande sol och värme. Jag är den som går med vinterjacka tidigt i oktober och sent i april. Jag är den som i ett sommarvarmt Sverige är först med att ta på mig tjocktröjan på kvällen när solen står lågt. Jag är den som i ett 37-graders Tulum i Mexico med 98 procents luftfuktighet nöjt strosar runt i solen medan mina vänner är nära att gå under av värmeslag.