i'm singing in the rain

först och främst måste jag bara påpeka att jag är smått ironisk när jag skriver i min blogg. det mesta bör tas med en nypa (eller snarare en grävskopa) salt. ni som känner mig borde veta det vid det här laget.

jag befinner mig nu 130 mil från min kära lägenhet och piteå som numer får ses som hemma. göteborg är blött, grått och varmt. helgen spenderades i skara hos min underbara lila vän. en magnifik föreställning av en midsommarnattsdröm och fest efteråt som hon ägde som vanligt. hjärtat är färdig, nykläckt och nu väntar ännu mera slit för att hamna dit hon vill. men det gör hon. i det tempot det gått hittills står hon med en guldbagge om två år.

resan till och från var kanske mindre lyckad. gör ont i själen när den man haft närmast hjärtat så länge känns så fruktansvärt långt borta. har vi inget att säga varandra längre? orden kan väl inte bara ta slut bara för att vi inte längre är tillsammans? hon betyder för mycket för att hon ska få försvinna.

väntade halva morgonen på att syrran skulle vakna och sen har vi trotsat vädergudarna och gjort stan. eftersom bror inte är så julpepp har jag hjälpt till och fint pynt har inhandlats. kan bli ikea imorgon.

indiskt med vän ikväll och om det inte blir för sent kan bror och y tvingas med på att återvända. får använda min kvinnliga list. hur det nu ska funka på dem...

romance and cigarettes är lätt helgens filmtips.

sakna mig inte för mkt pite.