onsdag, november 15, 2006

summan av kardemumman

journalistik handlar ju i grund och botten om att informera människor och då borde man inte bara se kommersiell radio som skit. vill man nå dem man ska informera kanske man ska tänka på att många väljer att lyssna just på kommersiell radio. sen kan man ju vara en kulturell snobb och välja sr ur den synvinkeln men då kanske man ska tänka efter för vem man gör radio.
men, det finns två sidor av allt, antingen kan man se sr som klubben för inbördes beundran som borde tänka om för att fånga den stora lyssnarskaran, eller så ser man helt enkelt lyssnarna som dumma, hjärndöda idioter. och ger blanka tusan i att ens försöka.

man går och handlar sushi och kommer fram till ovanstående. typ.

det finns människor man fastnar för direkt. som fascinerar från första stund. som visar stort intresse för ens eget väsen. som är intelligenta. som är intressanta att diskutera med. som får en att tänka efter. som är brutalt ärliga. som har självdistans. som får en att skratta. grymt med sådana människor. synd bara att det finns så få av dem. jag har förmånen att känna en eller annan.



adding: bara för att jag längtar hem betyder det inte att det inte är bra här. göteborg är underbart. syskonen är finast. vännerna är härliga. men norrskenslandet lockar. får se det som något bra. jag har ett hem.

Inga kommentarer: