Fast jag längtar fortfarande hem

Jag är bitter, sur och allmänt grinig. Jag börjar lipa för minsta lilla sak och vill bara ligga i min säng i min lägenhet i Piteå och lyssna på min musik. Jag är trött på distansförhållande, jag är trött på att bo i resväska, jag är trött på slask. Jag är trött på att vara långt från så många jag tycker om, jag är trött på att pendla, jag är trött på blåsten.

Sedan åker jag på en entimmes HF (sändning ute på plats) från centralstationen i Borås och får lära mig om tågväxling och SJ:s omstrukturering och möta glada och engagerade människor. Då byts min trötthet mot en enorm glädje och energi. Det är sjukt roligt att möta människor som vill berätta, människor som vill dela med sig av sig själva. Det är sjukt roligt att lära sig saker jag aldrig trodde att jag skulle få veta. Det är det som är charmen med mitt jobb och det som får mig att hitta gnistan när jag mentalt är 150 mil norrut.