sometimes there's just not enough rocks

jag trodde att tio dagar från piteå skulle göra susen. att jag skulle komma tillbaks utvilad med ny energi och kämparglöd. nu sitter jag istället på redaktionen och arbetar i snigeltakt. har mest lust att krypa ner i sängen och sova bort den närmaste månaden. undrar varför jag mår så dåligt så fort jag kliver in genom dörrarna på skolan. det är ju det här jag längtat efter så himla länge. det är ju det här jag älskar. det här jag vill jobba med. det här jag vill bli bäst på. ändå känns det så jävla trist, omotiverat och jobbigt. jag har tappat all lust. fan i helvete.