Anna Ternheim sjunger om den svåra kärleken medan Findus sover sött i min säng i väntan på att Fememily ska komma hem från en tre veckors vistelse i San Francisco. Jag sitter i köket och tittar ut över den långsamt fallande snön och hoppas att min Fröken Lila hittar tid och pengar att komma upp och hälsa på mig på söndag.
Min Fröken Lila är underbar. Hon är en av de starkast lysande stjärnorna på min himmel. Hon är stark. Hon är full av kärlek. Hon är sårbar. Hon är den där som alla ser när hon kliver in i ett rum. Och när vi dricker te och pratar om livet så ser hon djupt in i mina ögon och jag vet att hon lyssnar.
Hennes skratt skulle trivas med att studsa mellan husväggarna här på Ankars.
torsdag, november 27, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
OM Fröken Lila dyker upp så får du krama o hälsa henne en massa från mig.
Skicka en kommentar