Bokrea

När jag var liten tog mamma och jag oss varje år runt den här tiden in till metropolen Uddevalla och gick ner i en källarlokal som stadens bokhandel alltid hyrde just för denna period. Det var lågt i tak och lite fuktigt och fullt med bord där böcker låg travade i fina högar. Det var trångt och man kunde bara betala med kontanter.

Det var bokrea och det är det också nu. Nu bor jag i Piteå där det finns en liten bokhandel som har ett lika spännande utbud som biografen i denna lilla håla. Pressbyråns pockethylla erbjuder nästan på fler guldkorn. Sedan finns Åhléns. Dit gick jag för i ärlighetens namn orkade jag inte knata längst bort på gågatan till bokhandeln.

Trots min lathet tänker jag klaga. Jag tänker klaga på att jag inte får gå runt i gigantiska rum med böcker i travar och lyfta och bläddra och känna. Jag får inte botanisera bland spännande författare och hitta guldkorn som kan få bo i min bokhylla. Jag får inte gå runt med ett berg med böcker i famnen för att sedan bara köpa tre. Jag får inte slåss med någon om det sista exemplaret av en bok jag bara måste ha.

Istället gick jag två vändor runt Åhléns fyra bokbord och konstaterade att kokböcker, inredningsböcker och färgglada barnböcker utan innehåll visst inte går hem för ordinarie pris här i norr. Jag gick hem tomhänt och lite tom i hjärtat.