dagen D är här

imorgon händer det. då stundar den dag jag längtat efter sedan augusti. klockan 09.00 bär det av. destination haparanda. och kamprads näste. ikea here i come!

ljudtekniker nästa?

igår spenderades hela kvällen med krab i filmsalen. PA-lektion stod på schemat. (PA står för public adress och är en ljudanläggning som man använder vid t ex konsterter) i filmsalen fanns därför ett gigantiskt mixerbord med jag vet inte hur många kanaler, två högtalare, bashögtalare, bandspelare, cdspelare, kablar, kablar och åter kablar. och möjlighet till en massa effekter.

och från att ha burkigt ljud ur bara en högtalare lyckades vi fixa stereoljud (ibland krånglar saker till det på vägen asså) och sen ställa in alla instrument separat från bandet som spelade på bandspelarna. det var pad och det var eq och som om det inte var nog smällde vi på kompressorer och schyssta effekter. vårt gulliga popband lät ganska bra tillslut. i en lekmans öron iaf.

så nu är jag grym på PA. eller, nja... jag förstår mer hur det funkar och det som gjorde mig glad var att jag kände mig aldrig helt lost under hela kvällen. schysst.

när allt var klart vid midnatt var det bara (?) att rulla kablar. och packa och pussla i PA-förrådet. att vara ljudtekniker är ingen dans på rosor. men det verkar grymt kul. kanske stannar här i pite i två extra år? haha.

HAHAHAHAHAHAHAHAHA

JAG FICK GODKÄNT PÅ MITT REPORTAGE!!!! jag är BÄST!!! hahaha. gött. nu kan jag skriva utvärderingen.

aaaarrrrgggghhhhhh

man vänder och vrider och snurrar och skit. inget blir bättre för det. allt blir bara så jävla fel. det är mest som att prata med en vägg. allt jag säger bara rinner av som såpa. mina tankar. mina känslor. mitt perspektiv tas inte med respekt. vill inte ens förstås. jag dissas totalt och vette fan vad jag ska göra. jag kämpar gärna. jag anstränger mig mer än gärna. om jag får nån sorts jävla respons.

jag tror bara det är en jakt på bekräftelse. eller en vägran att släppa mig nära inpå. för då kanske man skulle känna nåt. bättre att hålla mig på en armlängs avstånd fast samtidigt kräva att jag ska vara hängiven. det rimmar illa kan jag säga.

inte konstigt att jag backar. inte konstigt att jag inte har nån lust. inte med den responsen. det gäller att ignorera det som var och se på det i dagens ljus. och därför funkar inte den här taktiken. det kommer den aldrig att göra. det handlar om ett givande och tagande. och jag e förbannat trött på att ge.

it takes two to tango

shopping. fina nya kläder. tacos och sen förfest hos bälis. tre band på kåren. stackarna som körde i mitten kom från pajala. det syntes. och dansgolvet ekade tomt. men ettorna var helt grymma. och det sista gick inte av för hackor heller. men sen rymde bälis till fani och jag bestämde mig för att gå hem ensam i regnet.

när man inte har mc donald's personal att skälla på mitt i natten funkar digestive med mkt smör och ost grymme som nattamat. tips från coachen.

beslutsamhet har aldrig varit min starka sida. men nu vet jag vad jag vill ha. tror ni att jag får det då? nope. men sånt e la livet antar jag. lagen om allts djävlighet. eller nåt.

proffset överträffar sig själv

idag har jag överträffat mig själv i självdisciplin. efter lektionen där vi fick hela klassen att hjälpa oss att rippa in musiken i radioman dac så fixade vi resten med selector och excel. sen när bälis försökte få med mig till ica vid tretiden för att handla mat och snacks sa jag nej och stannade kvar för att fixa min radioteater. förstår ni? jag sa nej till att lämna redaktionen klockan tre en fredagseftermiddag. det kallas självdisciplin version 7.0.1. och jag gjorde klart det jag behövde göra om på teatern, skrev om rapporten och SEN gick jag hem till fani och åt middag. i am proud of myself. lätt.

digitaltv är inte bara bra. krånglar som tusan för många. därför har jag hjälpt löken att fixa videon som hon lånar av mig. vi slog våra kloka huvuden ihop och löste mysteriet med video/digitalbox och bara en scartkabel. inte så tekniskt avancerat kanske men ändå... så nu kan hon titta på gamla inspelningar av backstreet boys på söndagsöppet hur mycket hon vill.

dagens höjdpunkt är lätt när militären skrattade så han blev röd i ansiktet när vi tittade på den skrattande bäbisen på youtube. har du missat den så gå in på www.youtube.com och sök på baby laughing. hitta ett inslag på 01:40 min tror jag men en bäbis med blå haklapp. grymme.

nu bär det av till mattan för idol- och filmkväll.

over and out.

det finska underverket del 2

idag har jag lärt mig något nytt. alltid kul när det händer. radioman on air var det dags för denna torsdag. äntligen får vi köra musik via databasen när vi sänder istället för cdskivorna. fast det är ganska schysst det med förstås... men inte så många "i ett fullt utbyggt system" från uffepuffe idag. vad har hänt? börjar världen närma sig perfekt? näe. skulle inte tro det... det finns alltid en hake.

annars musikläggning med radioman som strular som fasen. finnen får ta och fixa det pronto asså. kan inte accepteras längre. uffepuffe håller med. som vanligt när det strular. tur det. annars hade det varit vi mot it-service. ungefär som david mot goliat. typ. änna. liksom.

sen musikmöte. pitefms lyssnare kommer fortfarande inte få lyssna på agnes eller bwo. sorry. de blev totaldissade idag. som mkt annat. vi hade ett berg med skivor men det var inte mkt som kom in. skönt. mindre att lägga in imorgon i favvisarna radioman, sector och excel. lazy girl is happy. haha.

självkörde för första gången i java i morse. det var grymt kul. förutom när det blev en ofrivillig monstermix. militären testade ljud i studion brevid och jag hade inte märkt att jag hade den studion på auto. det gör att även om regeln är nere så sänds allt från den studion ut via min studio. manic street preachers och sågljud är inte den bästa kombinationen. men. man lär sig nåt nytt varje dag. vilket betyder att jag haft en otroligt lärorik dag idag. grymme. bror lyssnade dessutom. gött.

fick bälis att skratta gott när hon fick låna min ipod för att lyssna på obadiah parkers variant av hey ya. surprise värre.

back on track?

efter en grym stund med rullbandet och flera felfria klipp samt te och bullar hos bälis är bara ena hjulet urspårat.
eller nåt.
jag ser ljuset.

men fan att det ska regna så. det här är norrland för tusan. lägg av med det. nu.
danke.

dagens låt är förresten i'm yours med jason mraz.
hör y ta i för fulla muggar i syskonens kök.
det får mig att le.
vackert.

sometimes there's just not enough rocks

jag trodde att tio dagar från piteå skulle göra susen. att jag skulle komma tillbaks utvilad med ny energi och kämparglöd. nu sitter jag istället på redaktionen och arbetar i snigeltakt. har mest lust att krypa ner i sängen och sova bort den närmaste månaden. undrar varför jag mår så dåligt så fort jag kliver in genom dörrarna på skolan. det är ju det här jag längtat efter så himla länge. det är ju det här jag älskar. det här jag vill jobba med. det här jag vill bli bäst på. ändå känns det så jävla trist, omotiverat och jobbigt. jag har tappat all lust. fan i helvete.

var det det här jag längtade tillbaks till?

fyra timmars sovande på kommunfullmäktige.
isiga gator.
ångest inför all tid jag missat.
känns jobbigt.
ska ta "ledigt" från skolan idag och jobba med allt som jag skjutit undan.
känner inte att jag får ut så mkt av lektionen.

det jag har längtat tillbaks till är snarare
bälis glada skratt.
krabs fina sällskap.
stämningen i allmänhet.

efter fika lagade krab middag åt mig medan jag tittade på tv.
det är lyx.

thomas ritter

den där mannen förföljer mig.
vill höra lantz: hör hans röst ur högtalaren.
vill titta på norrbottensnyheter, kommer på att digitaltv endast levererar abc-nytt: ritter i rutan.

undra om han kommer minnas mig när jag börjar jobba på p3. haha. hade varit skitkul.

jag (nyutexaminerad proffsig radiopratare): "nämen hej thomas, åkt finlandsbåt på det senaste?"
ritter (hoppande reporter/cykelfantast):"eehhh... va?"
jag: "du kanske inte minns mig?"
ritter (minns tydligt men vägrar erkänna): "njae..."
jag: "jaja, du försökte ju ragga upp mig. det var jag som kläckte kommentaren du aldrig lär glömma."
ritter (lever i förnekelse): "vaddå då?"
jag: "du kom ju och knackade på min hytt och sa 'vi hade så trevligt, jag tänkte vi kunde fortsätta...' och då svarade jag 'visst det var trevligt men inte mer än så. tror heller inte att min flickvän skulle bli så glad då.'"

diss. haha.

öööööreeeeebrooooooo

har lämnat västkusten för örebro. var grymt duktig på tågresan och läste en massa omvärldsorientering. vet inte hur mkt som verkligen fastnade men alltid skönt att kunna kryssa av i läslistan. har ju dessutom fina överstrykningar som vittnar om att jag läst. det ser ju bra ut iaf.

har hämtat katt åt m och nu smiter den runt i lägenheten och kollar läget. söt liten tjej som kanske ska få heta maizena. hihi. härligt att träffa m. hon e kul. vi slappar mest. det som gör det så bra är att vi kanske ses två gånger om året (ok, det är inte bra) men när vi ses så är det som om vi aldrig har varit ifrån varandra. skönt med sådana vänner. min lila vän i skara är det likadant med. härligt.

ikväll kör srs igång. ska möta piff och puff på stationen vid halv 7 och sen ska kontrollfreaken umgås hela helgen med andra radiofantaster. kul at vi kan träffas och umgås och byta erfarenheter.

nu gosar kissen i mitt knä och spinner gott. m kommer vara sååå avis när hon kommer hem från affären. maizena gillar mig mest!!! hihi.

every breath is a victory

romance and cigarettes. som sagt.

summan av kardemumman

journalistik handlar ju i grund och botten om att informera människor och då borde man inte bara se kommersiell radio som skit. vill man nå dem man ska informera kanske man ska tänka på att många väljer att lyssna just på kommersiell radio. sen kan man ju vara en kulturell snobb och välja sr ur den synvinkeln men då kanske man ska tänka efter för vem man gör radio.
men, det finns två sidor av allt, antingen kan man se sr som klubben för inbördes beundran som borde tänka om för att fånga den stora lyssnarskaran, eller så ser man helt enkelt lyssnarna som dumma, hjärndöda idioter. och ger blanka tusan i att ens försöka.

man går och handlar sushi och kommer fram till ovanstående. typ.

det finns människor man fastnar för direkt. som fascinerar från första stund. som visar stort intresse för ens eget väsen. som är intelligenta. som är intressanta att diskutera med. som får en att tänka efter. som är brutalt ärliga. som har självdistans. som får en att skratta. grymt med sådana människor. synd bara att det finns så få av dem. jag har förmånen att känna en eller annan.



adding: bara för att jag längtar hem betyder det inte att det inte är bra här. göteborg är underbart. syskonen är finast. vännerna är härliga. men norrskenslandet lockar. får se det som något bra. jag har ett hem.

penelope cruz

jag vet inte vad jag hade för åsikt om det spanska undret men efter igår är jag fast. hon var helt fantastisk i almodovars att återvända. hon stal hela showen. grymt. får inte missas.

idag har jag inte gjort något. alls. jo, jag gick och kollade på lurar men lika mkt framgång som vanligt. skit asså. sen har jag läst en massa (?) bös om organisationslivet i vårt kära avlånga land. sömnpiller allan.

krab fyller 25 och jag är inte hemma och kan därför inte vara med och fira. skittrist. speciellt för krab och resten av festdeltagarna. blir ju liksom inte riktigt lika kul utan mig. haha.

jag vill hem. längtar. men men. det ska bli kul i helgen ändå. srs-möte i örebro. det blir bra. fast just nu vill jag bara hem.

jajaja. det grer sej.

i'm singing in the rain

först och främst måste jag bara påpeka att jag är smått ironisk när jag skriver i min blogg. det mesta bör tas med en nypa (eller snarare en grävskopa) salt. ni som känner mig borde veta det vid det här laget.

jag befinner mig nu 130 mil från min kära lägenhet och piteå som numer får ses som hemma. göteborg är blött, grått och varmt. helgen spenderades i skara hos min underbara lila vän. en magnifik föreställning av en midsommarnattsdröm och fest efteråt som hon ägde som vanligt. hjärtat är färdig, nykläckt och nu väntar ännu mera slit för att hamna dit hon vill. men det gör hon. i det tempot det gått hittills står hon med en guldbagge om två år.

resan till och från var kanske mindre lyckad. gör ont i själen när den man haft närmast hjärtat så länge känns så fruktansvärt långt borta. har vi inget att säga varandra längre? orden kan väl inte bara ta slut bara för att vi inte längre är tillsammans? hon betyder för mycket för att hon ska få försvinna.

väntade halva morgonen på att syrran skulle vakna och sen har vi trotsat vädergudarna och gjort stan. eftersom bror inte är så julpepp har jag hjälpt till och fint pynt har inhandlats. kan bli ikea imorgon.

indiskt med vän ikväll och om det inte blir för sent kan bror och y tvingas med på att återvända. får använda min kvinnliga list. hur det nu ska funka på dem...

romance and cigarettes är lätt helgens filmtips.

sakna mig inte för mkt pite.

det finska underverket

idag har vi haft genomgång av radioman. som en av musikgruppens starkaste länkar kan ni ju förstå att dagen kändes lååååång. så otroligt lång. jag kan ju redan allt. som ett rinnande vatten. jag är bäst helt enkelt.

det som gör det bra är iaf att jag inte missar så mkt imorgon när jag bara är med till lunch. då blir det dayplanning och playlist design. och det kan jag det med. musikgruppen är med andra ord ett bra crew att hänga med. man blir proffs lång före alla andra. det ni. my ego really needs it. not.

fast innan dagen sätter igång är det ju java förstås. krab, bälis och jag ska avsluta veckans tema coola grejer. ska bli kul att sända med krab. första gången vi sänder ihop. ryktet säger att det blir grymt.

12.35 bär det av. då avgår grymmaste uppfinningen flygtaxi från musikhögskolans (förlåt institutionen för musik och medier vid luleå tekniska universitets) parkering. destination kallax och sedan landvetter och göteborg. hela tio dagar ska piteå få leva utan mig. det kommer att bli svårt, jag vet. men var inte oroliga. jag kommer tillbaka.

det kommer att kännas konstigt. uppenbarligen var det kallt i götet idag. 6 grader. plus. kallt?! det är rena värmeböljan ju. här hade vi stadiga -15 idag. fast vi har ju också en halvmeter snö sedan typ en månad tillbaka. det är så mkt bättre än grått regn.

men götet har sina fördelar. syskon. vänner. och badtunna. imorgon ska jag ha på mig mössa och bikini. samtidigt. ska bli spännande.

when i get close, you turn away, there's nothing that i can do or say

konstig dag. seg morgon. panikartad förmiddag. mätt lunch. snabb eftermiddag. god middag. och efterrätt. tvätt. tårtkalas. löken fyller hela 19 imorgon. lilltjejen blir större.

har inget att klaga på. ändå är magkänslan konstig. tror det är hjärnan som spökar. eller hjärtat. eller själen.

so now i need you to tell me the truth, you know i do that for you

i wish i was a punk rocker with flowers in my hair

låtnamnet minns jag men inte vem som sjunger. glad gör den mig iaf.

vad får mer vara med på sisys ger-mig-en-fin-känsla-i-magen-låt-lista?

en dag utan henne är inte fullständig: lily allen - ldn
musikalkänsla i ipoden: duke special - last night i nearly died
vackratse kärleksförklaringen: kent - utan dina andetag
schysstaste introt: the rapture - don gon do it
det är ljust halv två på natten här i pite. det trodde ni inte. tack snön: incubus - drive (ja, bälis, du läser rätt)

bakom mina solglasögon

föreläsningen i eftermiddags var trist. jag är ledsen. juridik är ungefär lika sexigt som en wettextrasa full med sur mjölk. och speciellt när klassrummet har ungefär 2% syre kvar. försökte gömma mig bakom bälis så att det inte skulle synas när jag somnade. vilket nästan hände. flera gånger. då förbannar man sina klasskamrater som fortsätter att ställa fråga efter fråga efter fråga.

vi slutade iaf i tid till yogan så jag fick stretcha min stackars ömma kropp. lär ha träningsvärk imorgon.

vad gäller pluggandet har jag fortfarande time out så kvällens höjdpunkt blir nog kladdmuffinsen efter korv stroganoff. mums för magen.

imorgon ska jag ge mig på rullbandet. ska bli spännande att klippa i ljudet. på riktigt liksom. med sax. bandet går av. och sen måste man tejpa ihop det. ja, ni förstår. stenåldersvis. men grymme för att bli ännu bättre på att klippa digitalt. det finns en tanke bakom allt. nästan.

du ska ju vara hemma hos mig och diska

krab. mannen som aldrig kommer i tid höll mig sällskap ikväll. middag, snack och roliga timmen med photo booth på datorn. dessutom kidnappade han min msn och gjorde alla smått förvirrade. billekar i alla ära men det verkar inte vara uppskattat på västkusten. förstår inte varför.

payback time och han fick diska. måste återställa ordningen efter könsrollsindelningen i helgen. fast enligt krab borde den bestå sig precis så. han spelar dataspel. jag lagar mat och diskar hans disk. han kan ju få leva i den tron ett tag. kommer bli ett bryskt uppvaknande.

uppenbarligen har jag kass musiksmak nu också. krab och bälis verkar ha ingått en pakt för att få mig att lyssna på (citat bälis mor) "musik från helvetet". får se hur det går.

redovisning imorgon om saker vi redan haft tenta på. utan lärare med största sannolikhet. känns otroligt motiverat att stiga upp ur sängen. meeen, java sänds av bälis och m, så då kan man vakna gott iaf.

i ett fullt utbyggt system

i piteå tar vi lån från staten för det här:

- ha en knapp timmes föreläsning för att sedan göra ett grupparbete om saker vi redan haft tenta på. kommunikationen är underbar.

- lära oss att i ett fullt utbyggt system i en perfekt värld skulle allt fungera som tänkt. uffepuffe räddar alla dagar.

- för att analogt ljud ska bli digitalt krävs bland annat sample and hold, detta 44100ggr/sekund för en vanlig cd-skiva. militären har talat och jag är förvånad över hur intressant jag tycker att det är.



ok, jag vet, tredje inlägget på samma dag, men jag känner att ni inte kan få nog av mig så jag tar i tills jag spricker.

och färglös som en tår blir jag utan dina andetag

genom ventlilationen strömmar kent på högsta volym. ullis verkar dock inte så sångglad idag. brukar annars få njuta av hennes ljuva stämma. fint att höra. läskigt är det förstås om vi pratar på msn och jag hör när mina meddelanden poppar upp på hennes dator. då kan man undra varför vi inte bara masar oss en trappa upp eller ner. men klockan två på natten kanske det är berättigat?

wret har lämnat misslyckade men enligt utsago ganska goda kladdmuffins åt mig för att jag passar hennes lägenhet. fint. har jag något att mumsa på i mörkret. om bälis bara visste. då skulle hon springa hit på momangen. men telepati har vi inte lyckats med ännu så jag får nog ringa henne. och kanske fani också. kladdmuffins och kent. kan det bli bättre?

fast först lite mat kanske...

det otroliga händer

efter moget övervägande tar jag beslutet att starta en blogg. inte för att jag anser att jag har fantastiska saker att säga världen eller att jag har en grym humor. snarare för att jag tror att mina vänner, min familj och andra nyfikna gillar det faktum att de kan läsa om vad som händer här uppe i norr.

alltså kommer fokus i den här bloggen att ligga på mig, mig, mig - vilket aldrig är fel. sist gång jag kollade var jag universums medelpunkt. eller i alla fall vintergatans.