- Du är en klippa, sa chefen.

Imorse började jag 04.00 och det skulle kunna leda till ett gnälligt inlägg, men eftersom jag säkrat två veckors extra vikariat på päträ - eller peetree som man säger i hufvudstaden - innan skolan drar igång på allvar igen, så startade min tidiga after work bra.

Sen blev det efter sömn och lunch ett gäng underbara timmar på stranden. Du som känner mig vet att det inte finns mycket som får mig att må så bra som lugnet i solen med flera dopp, Sommar i P1 och en bra bok.

Jag låg och slumrade till lekande barn på en gungande brygga av springande fötter och tänkte en kort stund att jag redan från mina första steg fick veta man faktiskt inte ska springa på bryggan, men den uppmaningen kan jag lugnt spara till mina egna barn.

På lördag får jag åka båt och känna havsdoft. Det blir sommarkänsla trots att jag häckar på en nyhetsredaktion och jobbar på kontorsbrännan mest hela tiden.

Idag köade jag 20 minuter på banken för att kunna ta ut pengar.

Min blogg har blivit en helgrapport. Jag hinner liksom inte skriva under veckorna. Och när jag skulle hinna så ids jag inte. Sitta framför datorn dagarna i ändå och sen gå hem och göra samma sak? Nej tack.

Jag fortsätter min sponsring av SJ och spenderade helgen i Växjö. Jag var skittrött, seg och drack för mycket på lördagen så att jag var sjukt bakis hela söndagen. Dessutom tappade jag min plånbok med VISA-kort, körtkort, nyinköpt SL-kort och en hög andra, mindre nödvändiga plastditon. Klantigt. Och sjukt trist och dyrt att behöva fixa nytt av allt. Speciellt när jag inte befinner mig på min folkbokföringsadress och de jag bor hos har sin post eftersänd till sommarstugan på västkusten. Som laddat för problem.

Med andra ord var jag en mindre kul flickvän och sånt är alltid trist när man ses en helg var tredje vecka. Då måste man liksom vara på topp känns det som. Som tur är så är Findus det finaste som finns på denna jord och står ut med en utslagen Sisy och finner värdet i att kramas och bara vara.

Den här veckan kretsar min vardag runt Eklund-rättegång, stundande Europride och en förhoppning om sommarsol så att jag inte får D-vitaminbrist och deppar ihop totalt i det kommande vintermörkret.

3 veckor kvar

Förbannad huvudvärk tvingade mig att stanna hemma från jobbet men sedan fick jag medicin som heter duga.

En helg hos föräldrarna med pappa-mat och mamma-massage. Sol, mycket sömn och en riktigt bra kväll i Eskilstuna med Håkan och Kent som sällskap. Söndagslunch i idylliska Stocksund och sedan middag med Cc och barnen. Jag gillar att vara själv med henne, trots 19 års ålderskillnad är vi mer som kompisar än faster och syskonbarn.

Kanske blir det en solig vecka i huvudstaden. Det skulle jag gilla. Då ska jag utnyttja trädgården som ingår i det rum jag lånar under sommaren.

Och fem dagar går fort. Det har jag bestämt. För på fredag ska jag hångla. Det ni.

På tal om det så sjöng Jocke Utan dina andetag. Då hade jag velat ha henne där. I mina armar. Och Håkan drog av både Nu kan du få mig så lätt och Kom igen Lena. Den sista är kanske svår att koppla men ibland ger underliga låtar underbara minnen.

Det här med att börja jobba klockan 04.00 asså. Inte okej.

Helgrapport

Sommar i Stockholm betyder busstrejk och 25 minuters promenad från tåget till jobbet. Det betyder också att stockholmarna liksom lugnar ner sig, struntar i att springa eftersom det inte finns någon buss att missa och istället går lugnt i solljuset till jobbet. Staden blev liksom lite lugnare och lite tystare de dagar bussarna stod stilla.

Sommar i Stockholm betyder också en spontan bilresa till Göteborg med brodern för att impulsträffa Barnsdomsvännen och äta pizza på lokala haket i Ljungskile och sen promenera längs viken och bli alldeles mjuk och varm i själen och hjärtat av hur vackert det är. Jag såg det aldrig när jag bodde där. Och nu vill jag bara ta med Findus i en gammal bil och visa henne min barndoms vikar och ängar.

Jag hängde även en hel dag i Slottskogen i strålande sol med min IR-vän. Vi pratade om kärlek och karriär och barn och livet i stort. Vi fick besök av en liten flicka som drack av vårt vatten och åt av vår frukt och satt i knät och bara strålade. Sedan inhandlade jag picknick och mötte syrran på jobbet och så begav vi oss tillbaka till Slottskogen där vi spenderade kvällen bredvid en möhippa och jag kände att vi faktiskt pratade med varandra. På riktigt. Det var längesen sist.

Sedan var det söndag och bror och jag skulle lämna ett släp i Halmstad, fick med oss två liftare som skulle lifta sig ner till Marocko, de grämde sig nog över att deras start på resan gick i 80 km i timmen och inte längre än till Halmstad. Men de kom ju en bit i alla fall.

8 timmar senare var vi tillbaka i Stockholm och efter middag med Parisfamiljen huserade jag mig i mitt nya boende. På jobbet ösregnade det, men det rådde ökentorka på nyhetsfronten och alla var trötta och sega. Imorgon ringer klockan 03.00 och jag hinner riva av 10 nyhetssändningar lagom till hemgång klockan 10.00.

Så nu är det hög tid att sova.