Dags att skryta

Jag har varit en utomordentligt duktig tjej idag. Det är nästan så att jag faktiskt kan få tillhöra det kvinnliga könet till 100%. Jag, som vanligtvis behöver hjärt- och lungräddning varje gång jag ens ska passera genom Nordstan, har shoppat. Och jag har dessutom inte bara shoppat random grejer utan fått tag på de saker jag verkligen behövde. Ok, kanske inte ett kvinnligt fenomen att komma hem med bara det man var ute efter så därför slängde jag in en t-shirt i leken på ren och skär impuls.

Målet för dagen var iaf deo, ansiktskräm, plånbok, jeans och skor. Jag kom hem med deo, ansiktskräm, plånbok, jeans och skor. Och impulst-shirten, som färgmässigt inte var ens i närheten av impuls eftersom jag förutom mitt vanliga namn också går under betäckningar som rosa-gröna tjejen, eller i det här fallet turkos-bruna. Skorna däremot går emot allt vad Sisy och färg heter. De är blå (inte turkosa, blå) med vita prickar. Najsigt värre. Och mönstret skulle kunna ge upphov till tankar om att även modellen på skorna är revolutionerande i Sisys garderob men så wild and crazy ska vi då ändå inte vara. Fina kära Etnies är det såklart.

Jeansen satt långt inne och Bella höll på att mörda mig inte bara en utan fem gånger i provrummet men tillslut blev jag (och säljaren) förälskad i ett par Levi's. Mina första 28tummare någonsin. Känns som en seger om vi bortser det faktum att de är av killmodell och därför behöver vara lite större eftersom, hör och häpna, jag har lite mer rumpa och höfter än grabbsen. Kom precis på att det dessutom är Levi's som numer har normbrytande reklamfilmer där bögar flörtar och nu känns köpet ännu mer lyckat. Krossa heteronormativiteten. Eller nåt.

Systra mi

Min syster är förresten sjukt lättlurad. Man kan lätt undra vem som egentligen är blond i syskonskaran. Hon har bland annat fina kommentarer som Ska jag backa på ettan eller tvåan? i bagaget men är inte mindre älskad för det.

I onsdags firade vi tvillingarnas stundande födelsedag och syrran och jag hade planerat oxfilé och gott vin. Shoppingen gjordes av brorsan och mig och vi ändrade raskt menyn efter en titt i fiskbilen till laxsallad och mängder av havskräftor och räkor.

Hungrig som få (eller som en Avrinare) kom syrran hem med två flaskor vitt och undrade om den lilla förpackningen gravad lax var den enda lax vi skulle ha i salladen. Skaldjuren var hon lyckligt (?) ovetande om eftersom brorsan gärna retas med sin 8 minuter yngre syster. Obekymrat svarade han därför Ja och log inombords när han såg hur syrran kokade och tänkte att Hur ska jag någonsin bli mätt på det här?.

Smått pedantiska systeryster var redo att ställa undan en stor skål som bror röjt fram ur köksskåpen men undrade ändå Vad skulle han ha den här till?. Med ett imponerande pokerfejs sa jag trött Det som ligger på hyllan överst i kylen ska i där, det kan väl du fixa?.

Jag tror syrrans haka föll rakt genom golvet vidare ner i källaren.

Nä, men nu står du ju här och är ironisk igen

Åh nej, så fantastiskt.
Det här var ett glädjebesked, sanna mina ord!
Bellis smssvar när jag meddelade att vi ska ha den prunkande blomsterrabatten i en kurs i höst

Universeum, grekisk flört och hifisnubben

Semester ger upphov till kul saker. Som när fikandet blir lite enformigt till exempel. Då kan man göra något så helt crazy som att gå på Universeum. Obbe (aka Orre) och jag spenderade flera timmar bland störar och abborar och ormar och spindlar och fåglar och fjärilar. Dessutom såg vi Nemo och Doris och jag var lika exalterad som alla barnen.

Min kära IRvän möttes för en fika och vi diskuterade allt från könsneutral uppfostran till vad man lagar för mat till 10 personer och hur man får ett jobb inom FN. Hon skriver C-uppsats om hur EU skapar normer och jag insåg att jag saknar diskussionerna om vår omvärld. Radioproduktion är intressant men ibland hade det varit skönt att få dyka ner i frågan om regionalism eller vad för steg som kan tas mot en hållbar utveckling.

Bellis, msA och jag åt middag på Knossos i Linné och servitrisen var efter en blick klassad som flata fast det fattade inte stockholmsbruden Bellis som fortfarande inte insett att checklistan inte riktigt går att använda på västkusten. Servitrisen flörtade iaf till vår stora glädje hejvilt med oss under hela kvällen, säkert mest bara för att hon snabbt insåg att vi spelar på samma planhalva och inte för att hon ville ta med någon av oss hem efter arbetspassets slut.

Södra Liden blev nästa stopp för några öl med Obbe och Ph som var sjukt på g. Det kunde konstateras att Ph statistiskt är mer gay än Obbe, till Obbes stora förvåning, innan vi hamnade hemma hos en hifikille med högtalare och stereo för typ en halv miljon. Vi ljudnördar från Piteå konstaterade snabbt att han borde spenderat 80 000 på högtalare och resterande på akustik för i hans box till vardagsrum var monsterhögtalarna bara a waste of space. Ljudnördar är dock snälla i sin natur så vi yppade inte ett ord om det utan berömde och ställde frågor som sig bör.

Innan dyraste taxin i världen tog oss hem fick Bellis besöka ett näst intill tomt Pustervik för en snabb öl. Det är viktigt att se allt i Göteborg.

Frågan lyder

Jag har en ny blogg.
Frågan lyder.
Hittas även under Visa hela min profil.
Ställ frågor nu. Snälla. Tack.

Gammal och pinkyard

Lisebergsdagen stundade och åkgalningen Sisy hade längtat i evigheter. (Ok, kanske inte lika mycket som Stifflert men det är liksom inte ens möjligt att jämföra nivån där.) Vad händer?! Efter Höjdskräcken som varken snurrar eller gungar blev jag vitgrön i ansiktet och på läpparna och satt på en bänk i säkert en halvtimma. Efter lite mat fick jag tillbaks färgen och då fick Stifflert även två nya åkkompisar så då kunde jag med stillat samvete vara baglady när de åkte de mest snurrande sakerna. Jag hade ändå riktigt kul och på kvällen drog vi till Vasastan där en härlig kombination vänner möttes för några öl.

Igår tog vi oss ut till Styrsö där vi promenerade genom idyllen för att tillslut hamna på solvarma klippor med underbar utsikt. Middag intogs i form av take away i ett kvällssoligt Slottsskogen och efterrätten blev kladdkaka i Björkekärr framför Gilmore Girls.

Fina Stinisen åkte till Dalarna idag och vi ses inte förrän augusti blivit september och sommaren nosar på höst. Det känns tungt, ensamt och overkligt. Samtidigt är det nog bra att vara ifrån varandra en stund. Mitt mission för den tiden är att reda ut mig själv. Om någon av er vet hur, hör gärna av er.

Årets citat?

Nattens citat var ändå australiensaren till Orre:
You could be a policeman of the eighties.

Semester

Först landade jag i Sthlm för Pride och kärt återseende av min fd roomie. Glädje, sol, öl och regnbågens alla färger får sammanfatta.
Sen mös jag med föräldrarna i några dagar i Enköping. Sol, bad och fina grillkvällar med mycket kärlek.

En middag med Parisfamiljen på Hamnkrogen i Stocksund var ett kort men härligt möte. Röda linjen till Slussen och sen gröna mot Skarpnäck. I Kärrtorp var det som att komma till ett annat land, värme, rödvin, klänningar, cigaretter och öl. Pappersgirlanger, gult ljus och mycket skratt. Det var öppen scen och det sjöngs och lästes och improviserades.

Min lila vän och jag hamnade med varsitt glas whiskey i en studentlägenhet i Hammarby Sjöstad och dagen efter åt vi frukost innan flyget tog mig till Göteborg. (Flyget, undrar ni säkert, men fråga SJ varför det är sjuhelvetes dyrt och dessutom omöjligt att boka biljetter. Fint miljöarbete.)

I Göteborg var det sedan Way out West med höjdpunkter som Lady Sovereign, Erykah Badu och Koop. Långfrukost med syskonen och Challa och hennes goda scones. Och efterfesternas efterfest ute i Mölndal...

...På Way out träffade jag inga västkustvänner men väl sjukt många Piteåansikten. Världens finaste Orre, som hatar att bli kallad så men som ändå får heta det här, värmde under Linnéscenens tälttak när himlen för oräkneliga gången i rad öppnade sig. Efter öl på Klaras tog vi taxi till den officiella artistefterfesten på hans jobb. Början av natten agerades det mest hotfull plankvakt eller fantastisk värdinna. Det kunde även konstateras att Ebbot och Titiyo hade ett till synes djupt samtal, som en arrogant jävel bara skulle delta i, över Rosies och mitt huvud när vi försökte beställa i baren. Stackars Johan Renck fattade inte vart hans kompis skulle gå och natten kunde ha slutat där om inte en gråstänkt engelsman kommit fram och undrat om killen med scarf och lockigt hår var en kändis.

Då vände natten och vi babblade på om allt möjligt i timmar. Om min icke existerande svenska brytning, om bröst och höfter, om att hans första fråga till mig var ett praktexempel på hur man fångar en kvinnas uppmärksamhet enligt boken Spelet, om hans pappas ärliga fundering på om sonen var bög eller inte. Han avbröt mig jämt och jag var roligare än Filippa Bark varannan mening.

När magen kurrade hittade jag inte Orre för att tacka och ursäkta för att jag uppslukats i en orgie av brittiskt babbel men jag lyckades jaga fatt i mina inlåsta saker och en röd svarttaxi senare stod engelsmannen och jag på ett McDonald's som snarare kan liknas vid en soptunna och beställde cheeseburgare.

Med måsarna som sällskap i Brunnsparken åt vi fesljumna burgare och innan min vagn rullade han in friade han nästan för femte gången under den tid vi känt varandra. Att jag helst vill gå altargången ner med en tjej var en petitess och vårt äktenskap kunde helt enkelt vara ett skenäktenskap och sen kunde vi spana på brudar ihop i London. Fastän de har stora fötter.

Och jag är inte ens 27 ännu

Jag har spenderat eftermiddagen med en riktig sötnos. Han fyller 1 år om en sisådär 14 dagar och vi klickade direkt.
Det ni. Det trodde ni aldrig.

Sedan kom Dr Cox och sa något i stil med att barn är högljudda och irriterande och hemska - tills de är dina egna. Och jag tänkte att Ja, det är nog så det är.
Det ni. Det trodde ni aldrig.

Please don't try so hard to say goodbye

Skeptisk

Just nu är jag skeptisk
till folk som är medlemmar i över hundra klubbar/grupper på Qruiser/Facebook.
till mitt känslomässiga tillstånd som pendlar mellan en längtan att attackhångla eller bara vara ifred.
till oredan i min lägenhet.
till hur jag någonsin ska kunna somna nu och vakna utvilad 04.45.

Tidigare idag var jag nervös
över att bo så långt bort och att jag aldrig skulle komma härifrån.

Sedan blev jag allmänt speedad
när jag hade en bokad biljett. SAS går att överlista.
när jag hade kontaktat en massa skivbolag om intervjuer.

Ett tag senare längtade jag
efter min bror. Tur att jag snart får träffa honom och skämma bort honom.

Sedan var det bergochdalbana
med känslorna. Som alltid.

Amazing it seems

Det finns en halvfinska från Kalix som bakar jordgubbstårta som en gudinna. Hon är klädd i grönt och svänger med sina ljusa lockar. Hennes skratt smittar och hon är bara så genuint omtänksam och så sjukt härlig.

Det finns en tiger i minishorts, höga klackar och illrosa linne. Med svart man och turkosa ögonlock. Som stövlar fram som en ångvält och som är lika lågmäld som ett brandlarm. Hon är så full av kärlek att jag blir varm i hela själen.

De två är i sin tur skyddsänglar till en vacker älva som är godheten själv. Hon var frånvarande ikväll och det kändes. Hon var saknad. Ändå var jag ett lika självklart sällskap. Utan henne. Det är fint det.

Inte bra

Det är inte bra att gå på Piteå Dansar och Ler, komma hem vid halv 1, sitta vid datorn till 1, inte kunna somna, slumra sig igenom 3 timmar tills klockan ringer, gå upp vid 5 för att jobba.

Så går det när datorer strular och arbetspass dyker upp från tomma intet. Nu ska jag ta igen förlorad sömn, sen blir det intervjuer på PDOL och en öl eller två. Imorgon börjar jag inte jobba förrän kvart i fem. På eftermiddagen. Mycket bättre kombo.

The woman I want to want

Jag står vid scenen där Maia Hirasawa spelar sin sista låt för kvällen och känner mig plötsligt helt ensam. Det är som om att jag är osynlig för alla runt omkring mig. Du skrattar och jag inser att du är inte min längre. Hur gärna jag än vill. Och varje gång du tittar på mig dör jag en smula.

Hahahahahahaha.

Hahahahahaha. Jag lyssnar på ett inslag i P1 från Smögen och hade glömt bort hur iiiilla man iiiiar på västkusten i Bouschlän. Hahahahaha.

Lyssna själva. Cirka 24 min och 30 sekunder in i programmet. Grymme.

Jag har gjort något

Nu har jag fakiskt varit duktig. Jag har laddat upp sjukt mycket bilder. Så ni får se hur sommaren egentligen ska se ut.
Ledord: sol, bad, grill, öl.

Borde

Jag hatar borde. För jag borde städa. Jag borde lägga in tvätten i garderoben. Jag borde äta frukost. Jag borde rycka upp mig. Jag borde hitta på något.

Istället gör jag inte ett jävla skit.
Och det gör mig uttråkad.

Jobbigt

Jag: "Det känns skönt att träffa henne ibland."
Bells: "Ibland? Ni har ju setts varje dag."
Jag: "Nä, varannan kanske. (Skeptisk min från min kära vän)
Men jag saknar henne så mycket så det känns inte som så ofta."

Speldag med homos och syster

På det kooperativa företaget samlas flatorna på rad och därför tog vi tillfället i akt när alla var lediga och slog till med en speldag. TP avarbetades med tårtbit vid varje rätt svar samtidigt som Tezsa klagomessade sig igenom hela spelet. Tabu fick igång våra spelhjärnor och liknelserna flög som kulsprutor över köksbordet. Avsluta fick Hjärnsläpp göra och då fick vi veta att Anna minsann gärna vill vara en hovnarr men att hon helst av allt skulle vilja vara som Bells. Jag tycker dessutom att hon verkar vara bra nudistmaterial. Enligt Bells har jag mina mest njutningsfulla stunder liggandes ner eftersom jag uppenbarligen tycker om att äta mat i sängen.

Efter en mängd spännande färgat godis lagade Bells underbar auberginegratäng till middag. Sedan såg vi Officespace, gick en promenad och lovade oss själva att aldrig fastna i ett trist jobb.

Det gör ont i varenda cell. Varenda por. Varenda nerv.
Det gör ont i hela jävla kroppen. Och mest i hjärtat.

Och det är jag själv som har orsakat den förbannade smärtan.