Findus har tagit körkort

Igår klockan 10.30 tog skolan slut.

Sedan dess har jag hängt på balkongen i bikini, grillat och druckit öl. Det är planen för den närmaste veckan faktiskt. En glass eller två skulle ju inte sitta fel heller.

Den Janne Josefsson föreläste i onsdags förresten. Mycket snack och lite hockey.

Bytesbörsen

Sökes:
Lite mañana-mañana-attityd, strålande sol och förmågan att säga nej.

Finnes:
Prestationsångest, kontrollbehov, huvudvärk, snålblåst, konstant trötthet och ständig pms.

Buy one get one free, kan inte bli bättre.

Sisy 2.0?

Jag har precis varit ute och sprungit. Nu ska jag äta havregrynsgröt med linfrö och jordgubbar och dricka sjuka mängder vatten. Sedan ska jag göra klart min publikforskning på mig själv innan jag går på manusgenomgång för SMASK.

Nu läser vi mellan raderna:
Ursäkterna har tagit slut vad gäller löparrundor nu när snön är borta från Grisberget. Bells drog med mig och jag kom aldrig in i andra andningen, det var mest plågsamt.

Det är en vecka kvar till det snåla majlånet från CSN kommer och kylen ekar tom. Jag hade lätt hellre ätit rostat bröd med ost och marmelad, kokt ägg och litervis med apelsinjuice.

I början av läsperioden njöt jag av långa dagar i sängen, viktiga ärenden på stan och en dyr resa till Uppsala. Sedan tyckte jag det var toppen att engagera mig i SMASK för att få lite producenterfarenhet. Självklart ligger allt det arbetet utanför skoltid.

Konstateranden

Jag gillar att köra bil.

Jag gillar värme och borde nog överväga att flytta 130 mil söder om Göteborg istället.

Jag ogillar när lägenheten ser ut som ett bombnedslag.

Jag ogillar stress.

Jag gillar mat.

Jag ger upp och bloggar om ointressanta saker. Ett tag till.

Jag kapar din blogg och skriver HURRA! /Gud

Mitten av maj

Snöar de inte så haglar det och helst gör det så samtidigt som solen skiner. Träden har inte riktigt slagit ut och gräsmattorna är fortfarande mest bruna. Dessutom har ingen ännu vunnit vadslagningen om när snön är helt borta.

Jag sitter och fixar med redovisning i Medieteori till elva på kvällen, känner att jag borde tentaplugga men istället viger jag större delen av min tid åt SMASK samtidigt som jag funderar på att jag borde slutföra den där publikforskningen och tänker på det där lilla slutprojektet som vi visst skulle göra också.

Ikväll ska jag gå på fest i morgonrock, håret på ända med en tidning i ena näven och en kaffekopp med öl i den andra.

Och nej, nedläggandet av bloggskrivandet har inte lämnat mig men återkommande snöfall i maj förtjänar att bli omskrivet och då kunde jag lika gärna riva av några ämnen till.

I väntan på bloggmotivation

Öppna din sms-inbox. Tryck nedåt 5 gånger. Öppna sms:et och läs, detta är svaret
på den första frågan. Gör likadant med resterande frågor.

Vad säger dina vänner om dig när du inte är i närheten?
"Jag tänker på dig. Och dina snygga ben."

Vilken raggningsreplik faller du för?
"Det är så skönt att jobba med er!"

Vad var det första du sa imorse?
"Jag ställde cykeln utanför ditt hus. Så du vet."

Vad är det sista du kommer säga innan du dör?
"Ja jo ja jo ja jo jaaa... Sant."

Vad säger personen som gillar dig mest just nu?
"Dito."

Så vad säger du under förspel?
"Har vi sovit vägg i vägg inatt?"

Och efteråt?
"Jag ska till Kungsparken."

Några år senare får ni barn. Vad är deras första ord?
"Tid för en rendez-vous på förmiddagen kanske?"

Modernitetsallergi

Det här med att blogga asså. Vem bryr sig? Egentligen? Vad är det som gör mitt liv så förbenat spännande att någon ens orkar läsa?

Och vill jag verkligen skriva en massa blaj som ska flyga runt i cyberrymden för all evig framtid? Och lyckas jag hålla mig borta från att ingen arbetsgivare ska kunna hitta min inte alltid mest peppade blogg? Bara för att jag inte skriver mitt eller någon annans riktiga namn så betyder ju inte det att det hjälper.

Jag ger det helt enkelt en paus tills konspirationsteorierna har lämnat mig och jag har slutat överväga att flytta ut i en koja i skogen dit tekniksamhället inte når mig.

Ekorrhjulet

Idag dammsög Findus hela lägenheten. Långsamt, metodiskt och noggrant. Med en envis beslutsamhet. Nästa gång lär det vara min tur och då kommer hon nog chockas över min nonchalans till det hela när jag river över lägenheten på två röda. Jag hatar att dammsuga så jag gör det hela till en snabb process, ungefär som att rycka bort ett plåster. Det hela leder till ett halvdant resultat och summan av kardemumman är att jag får dammsuga oftare. Mindre bra. Findus hatar också att dammsuga men hon verkar ge sig tusan på att utrota vartenda litet gruskorn och varenda råtta för att liksom riktigt övertyga dem om att det är bannemig ingen idé att återvända hit. Alls.

Sedan tog vi på oss skorna för att gå ut i vårsolen.
Och lämnade högar med grus på golvet.

Vårkänslor

Idag har de töat som tusan. På balkongen var det sommarvärme. Lägenheten är full med grus från gatorna. Och fåglarna kvittrar som bara den.

Dessutom säger säkra källor att jag är lik Carina Berg.
Carina Berg = snygg
Ergo: jag = snygg

Japp.

Min nya gud

Kreativiteten är hennes gud. Radio är hennes religion. Jag satt en hel föreläsning och insåg mer och mer att hon är jag. Jag är hon. Om tio år. Titti Schultz är min nya gud. Och bästis. Där fick ni era trista PK Public Service-tråkmånsar.

Räddaren i nöden

När jag vaknar vid 11.15 på min lediga dag och tittar ut över sommarens bästa grillgräsmatta och ser det tredje snöfallet i april blir jag smått förbannad eftersom de torra gatorna än en gång ersätts med drygt tio centimeter nysnö och snövallarna vid sidan av vägen bara växer och växer som pubertala tonåringar.

Men, då inser jag att jag har Listan från helvetet och där kan Snöfallet få stå och skämmas tills det ger upp och så kan jag lägga min energi på viktigare saker. Som att titta på tv.

Pfffft

SMASK var en adrenalinkick. Sjukt jobbigt. Sjukt roligt. Vi gjorde det sjukt bra. Men nu är jag som en urvriden wettextrasa. Glömd i ett hörn på diskbänken. Jag ska hitta ett sätt att få energin tillbaka. Men det kanske tar en stund eller fem.

So have patience.

...det var P3 Nyheter, jag heter Sisy...

Det är inte varje dag man får tacka nej till ett jobb på en lokal P4-station.
Det är inte heller varje dag man får tacka nej till Radiosporten.

I sommar ska nämligen jag vara nyhetssändare på P3. Den som läser nyheterna asså. Men det är viktigt att inte säga nyhetsuppläsare har jag lärt mig. Jobbet är nämligen inte bara att vara en passiv uppläsare utan det innehåller så mycket mer. Visste väl jag men rätt ska vara rätt.

Dessutom möttes jag av deklarationen i postfacket när jag nu gick hem för en sen lunch mellan SMASK-repen. 4000kr lagom till midsommar. Man tackar och bockar.

Midsommar jobbar jag förresten. Men det gör inte så mycket att missa nubbe och sill och dans när tiden istället spenderas i Radiohuset i Stockholm. Det kan jag leva med liksom.

Blankt

När jag satt på planet och tittade ut över ett Norrland badandes i en brinnande orange himmel och precis hade läst ut Linda Olssons nu vill jag sjunga dig milda sånger kom jag på en massa djupa och brillianta saker att skriva i min blogg. Nu när jag loggat in är de som bortblåsta.

Sånt är livet. Min hjärna är i alla fall helt slut. Kroppen är utan energi och nu stundar en lång väntan.

Förresten. Läs Linda Olsson. Boken har följt mig sedan igår på ett kallt Kallax när mitt plan var inställt, vidare till en bänk i solen utanför Radiohuset i Stockholm mellan två grillningar för att slutligen plöjas igenom helt på planet tillbaka till Norrskenslandet.

Det går bra nu kompis, det går bra nu

Här i norr händer det grejer. SMASK är i full gång. Jag ska bli sambo. Och på tisdag ska jag flyga till hufvudstaden över dagen. Lite sommarvikariatsintervjuer. Till den ena ska jag föreberda mig genom att lyssna på en massa nyheter, till den andra skulle jag ta med ett glatt humör. Så mitt största problem just nu är vad jag ska ha på mig. Och hur jag ska verka pigg och fräsch efter att ha gått upp i ottan. Kanske får boka nedresan redan måndag kväll.

Dessa i-landsproblem.

Hemma från Hemavan

Puder. Strålande sol. Vindstilla. Öl. Nyfunna underbara vänner. Många skratt. Ömmande vader. Svettig bastu. Galet dansande. Kortspel. Mer puder. Mer sol. Och så lite sol till.

Med mig hem har jag mindre likbleka kinder och massor med minnen.

Världen är inte alltid så liten som den borde

Ibland, som nu, önskar jag att min värld kunde krympa lite. Så att lägenheten mittemot Mälardalens Högskola låg vid Musikhögskolan. Så att Hammarby Sjöstad tornade upp sig vid viken. Så att Munkebäcks Torg låg i närheten av Konsum. Så att Bergshamra låg vid sjukhuset. Så att Lund låg i Öjebyn. Om jag fick önska skulle till och med Oviedo ligga vid Pite Havsbad och inte på Spaniens norra Atlantkust.

Då hade jag lätt kunnat gå ner till viken just nu. För det är Hammarby Sjöstad som är alldeles för långt borta i denna stund. Jag vill krypa upp på en pinnstol, sluta ena handen runt en kopp te och den andra runt Fröken Lilas och prata om kärleken och livet och om hur allting ordnar sig tillslut. Istället får jag komma med vilsna råd via mobiltelefon samtidigt som jag halkar runt på glashala gator med en matkasse i andra handen.

Listan från helvetet

Jag har nu tagit tag i något som spirat som en vacker tanke alldeles för länge. Jag har skapat Listan från helvetet (se till höger ovan länklistan). Jag hittar jämt saker jag kan irritera mig på och tänkte att då kan dessa saker få en fin del i min vardag genom att ha en egen lista på min blogg.

Jag uppdaterar den lite när jag känner för det. Vi snackar inget Tracks eller Digilistan eller ens Das Musik här som uppdateras varje vecka. Nej, ibland kan det hända varje dag, ibland varje vecka och ibland inte ens en gång i månaden.

Varför lista tråkiga saker och inte kul då? Ärligt talat, vad finns det som är roligare än att klaga? Nä, just det. Inget. Jag är ju svensk liksom.

Hör av dig om du tycker något borde hamna på min lista. Då kanske det kvalar in. Eller hamnar som bubblare. Eller så ratas det totalt.

Antal platser på listan är förresten inte heller det bestämt. Det tar jag mig friheten som uppfinnare att ändra själv. När som helst. Och hur som helst. Och det är även jag som har ständigt veto. Utan undantag. Klagomål kan du skicka till sisybryrsiginte@nagotsomhelsttillfalle.inteens.nu.

Hybris

Bells och jag gick upp för opponering idag.
Våra opponenter dök inte upp.
Ergo, vi blev godkända.

Vi följde pappret när vi var opponenter för finnarnas uppsats.
Ergo, vi gjorde, citat Fröken "jag bara älskar att läsa uppsatser":
"En riktigt bra opponering."

Dessutom sa hon att vår uppsats är en av de bästa.
Av drygt 70 stycken.
Ergo, vi äger.

Easier said than done

See, when you forgive your imperfections
And you’ve auctioned all your clothes
And look to see your true reflection
You will be the one who loves you the most