Jag ringer Bells och säger att jag är deppig och sur och har tråkigt. Jag säger att jag behöver någon som roar mig. Hon ber mig komma över så snart jag slängt in tvätten i maskinerna.
När jag kommer in i 81:an fnittrar hon och Skorpan och ber mig sätta mig på en stol vid köksbordet och blunda. Sedan möbleras det om och tjejerna kryper in under bordet. När jag öppnar ögonen sticker två händer upp över bordskanten. De är klädda i varsin röd strumpa med ett ansikte målat på. Dockteater står på agendan och jag får välja miljö och ämne. Det blir en berättelse om glass i Sahara.
Bättre tisdagspepp får man leta efter.
Jag lyckades fånga dem i slutskedet av föreställningen. Enjoy.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Vad roligt med en "Strump"-teater :)
Ni är så fina!
Måste ni vara det. Jag ska ju vara borta så länge. Var lite fula också tack.
Hihihihi /Strumpan 1
hahaha, fy fan vad love!
Visst känner jag min Sisy och det var väl därför jag ringde dig idag när jag behövde bli uppiggad - vilken tur att du då hade fått en dos av strumpteater! Tack till skådesspelarna! (Man får inte cancer av en gång solarium, betala en kompis som kan massera dig när du är ledig. Gymet fixade ju du själv - gym är ett brett begrepp i min värld!) Puss!
Skicka en kommentar