lördag, oktober 04, 2008

Veckoslut

Det här med helger asså. Folk sover för länge. Är alldeles för sega. Inga föreläsningar att gå på och fördriva tiden och fylla hjärnan med. Inga möten. Inga skoluppgifter. Visst kan jag läsa Hur flickor och pojkar gör kön men min koncentration räcker i ungefär två rader.

Så jag tänkte tvätta. Kanske lite i omgångar. En maskin per pass. Så att jag fyller de här två långa dagarna med en syssla. Jag ska förstås äta kanelbullar ikväll också. Är ju påpassligt nog Kanelbullens dag denna fjärde oktober så man har ju anledning att fira istället för att snöa in på att det skulle ha varit 11 månader idag.

På tal om något helt annat så har det skett saker på min Lista från helvetet. Patrik Ekwall har tagit sig rakt in på en välförtjänt andraplats. Om du vill ge mig något att jobba på i helgen kan du komma med några bubblare som kanske kvalar in på min mycket positiva lista.

"Polly want crackers"

Idag var en skitdag. Hela dagen gick jag med ett svart moln runt mig. Jag gick på föreläsning och snäste av folk som inte förtjänade det alls. Ingen förtjänar att få min hjärtesorg över sig i ilska. Sedan blev det rast och jag ringde till Lilsis för att berätta att vi ska gå och se Magnus Betnér ihop nästa söndag. Syskontrion. Det slutade med att jag var tvungen att lägga på för att tårarna vällde upp och jag ville inte sitta och gråta på en redaktion full med folk.

Sedan gick jag tillbaka till lektionen. Fråga mig inte varför. Vilken vettig människa som helst hade tagit på sig jackan och cyklat hem men jag satte mig längst fram i klassrummet istället...

När lektionen var slut cyklade jag inte hem heller. Gick till redaktionen och såg sjukt busy ut framför datorn en stund. Bara för att få möta hennes blick i ett tyst hej när jag gick. Cyklade ner till stan och köpte ett duschdraperi för halva priset för om jag nu ska skapa mitt eget hem igen kan det ju i alla fall vara mysigt och fint.

Till kvällen klädde jag ut mig till papegoja för det var piratfest hos Finnen och inte ens när jag är på mitt svartaste humör kan jag vara trist och inte anstränga mig. Och alla pirater på den där festen behövde ju sin papegoja. Ännu ett nyktert kalas för min del som slutade minst sagt onyktert för resterande och i en högstadiedoftande Snurra flaskan med Sanning och konka.

Det konstateras härmed att en tillfällig lösning på hjärtesorg är mängder med grön färg, påskfjädrar och en och en halv liter Coca Cola.

Ja, och så ett gäng fina vänner då.

fredag, oktober 03, 2008

I’m real sorry Anna you never got to be

You know we could have had a daughter
and we could have named her Anna
And she would have been a sweetheart
but with punk rock manners
Could have supported us when we retired
bought us a cottage near the countryside

She would have won the Nobel Prize
and thanked her mama for all the good advice
And we could have gone swimming near that cottage by the lake
and she’d never had to know what it’s like
when your heart breaks

torsdag, oktober 02, 2008

Tänk innan du handlar

Ibland gör jag saker innan jag har utforskat möjligheterna. Så nu krånglar jag. Och tar bort den där lösenordsfunktionen. För det gick att gömma mer än vad jag trodde. Fixat och klart helt enkelt. Ledsen för besväret och för er som hann skaffa konstiga Googlekonton.

Däremot tar jag bort länklistan till andra människors vardag. Känner att jag måste skärma av mig lite från den stora cyberrymden och det faktum att folk som inte vet vem jag är kan lista ut vem jag är.

Men ni gillar mig ändå. Det vet jag.

Stolt som en tupp

Mina fina vänner i bandet Cartwall var med i P3 Populär alldeles alldeles nyss. Det är så himla stort. Galet stort. Större än störst.

onsdag, oktober 01, 2008

En minut i taget

När jag kommer till redaktionen sitter hon där. Med lurarna på och verkar jobba för fullt. Under sändningen kikar jag ut, är hon kvar? Och hjärtat ler när jag ser henne uppkrupen på kontorsstolen.

När jag kommer ut sitter hon där. Jag vill stanna. Vill att hon ska säga, du vi måste prata. Hon får mig att lyssna på en grej hon gjort för att jag ska säga vad jag tycker och jag svamlar något osammanhängande. Mest tänker jag på att hon är söt när håret står rakt upp på grund av lurarna och att Bells och Wonka står bakom och väntar på att vi ska gå. Hon tar på sig jackan och jag vill be henne gå med oss hem men jag gör det inte, vill inte verka svag framför Bells. Vet att det är dumt men vill inte.

När vi kommer till Ankars och Bells och Wonka vikt av spanar jag bakåt för att se om hon kommer gående i mörkret. Men hon är inte där. Och jag går ensam hem över området i kylan och undrar hur jag ska klara det här.

tisdag, september 30, 2008

Du hör ju inte. Men du lyssnar ju inte!

Lyssna till ditt hjärta sjöng Friends 2001 och det är det jag försöker. Men det är lite som en konversation tagen från Yrrol. För hjärtat bråkar med sig självt.

Det säger: Hon är fantastisk. Hon fyller hela mig med ett skimrande ljus. Hon får mig att le. Hon får mig att slå extra fort utan ansträngning.

Men sedan säger det: Hon gjorde mig illa. Minns du inte det? Jag la mig tryggt i hennes händer och hon tappade mig i gruset och händer det igen vet jag inte hur jag ska orka repa mig.

Det svarar: Men är det inte värt den risken? Du vet ju hur gärna jag vill ha henne nära. Hon gör mig hel. Hon ger gråa tisdagar mening. Jag älskar henne till månen och tillbaka.

Och hjärtat säger: Jag vet inte. Jag vet inte alls. Hur vet man det?

Och då säger hjärnan: Man ger det lite tid.

Men vem orkar vänta?

måndag, september 29, 2008

Avslappning allan

Jag tränade yoga nyss och tänkte på allt. När du tränar yoga ska du tänka på ingenting. Det vill säga så långt från allt man kan komma. Dessutom hade jag ont överallt, hur jag än gjorde. Och jag var spänd som en fiolsträng. Och fixade andningen ungefär tre sekunder av 75 minuter. Som om inte det vore nog oroade jag mig hela tiden för att jag skulle fisa högt och ljudligt så att jag skulle få skämmas öronen av mig. Och, som krydda på detta kaosartade mos, så hamnade jag närmast den ursnygga instruktören som jag spanat in i smyg sedan min nolleperiod för två år sedan.

När vi kommer hem föreslår Djursholmstanten att jag ska köpa ett kort och sluta betala per pass. I så fall hoppas jag att jag har bättre tur med yogan nästa gång.

Nu te och sen sova. För imorgon sänder jag radio 08.10-09.00. Du borde lyssna lite.

Under ytan

Inatt vaknade jag och hela kroppen skrek nej. Jag orkar inte mer. Orkar inte vara duktig för någon annans skull. Orkar inte hålla huvudet högt. Orkar inte vara stark. Den senaste tiden har jag funderat på vad jag gör för andra och vad jag gör för mig själv. Mycket av duktiga Sisy gör jag för andra. Jag pluggar, slänger ur mig fyndiga saker på lektionerna, jobbar extra på Svea Rikes Radio. För andra. För trycket utifrån. Visst gör jag det lite för min egen skull men mycket gör jag också på grund av förväntningar. Som jag tror att folk har. Som jag vet att folk har.

Många säger att jag är stark. Och i vissa fall är jag det. För visst är det förbannat starkt att gång på gång tacka nej till jobb som andra skulle döda för. För att det inte känns rätt. I de fallen har jag lyckats tänka på mig själv, trots att trycket från andra varit starkt. Men annars, annars gör jag ofta det som jag tror att andra förväntar sig från mig. Och omgivningen ska bannemig inte komma och säga att de inte förväntar sig saker av mig. För det gör ni. Om duktiga Sisy inte gör det hon brukar så undrar ni vad som händer. När jag väl satt nivån förväntar ni er att jag ska hålla mig till den. Jag vet att det inte är så svart eller vitt, men visst finns det sanning i det.

Och just denna vecka, när skolan drar igång på allvar och jag kanske borde ha kommit över Findus i alla fall lite, ger jag upp. Jag orkar inte låtsas. Jag är förbannat jävla nedbruten. Visst går skiten över, det tjatar alla om. Men just nu ser jag bara förbannat jävla svart. Och skolan skiter jag fullständigt i.

Jag är arg, ledsen, besviken, sårad, trött och orkar inte hålla uppe fasaden.

Och det där med att jag skiter fullständigt i skolan betyder ju inte att jag slutar gå på lektionerna, göra grupparbeten eller förbereda mina uppgifter. Jag gör det bara lite mindre helhjärtat. Duktighets-Sisy i ett nötskal.

söndag, september 28, 2008

Hon bjuder upp till dans

När jag gav mig in i kärleken var jag liten, öppen och sårbar. Och den var inte som jag hade förväntat mig. Den var inte som någon förväntar sig kärleken. Och jag började långsamt bygga en mur runt mitt söndriga väsen. När jag tillslut lyckades hitta kraften att ta mig ur det som en gång var kärlek såg ingen längre över min mur.

När sedan kärleken slog hål på min solida mur visade det sig att den ännu en gång inte var vad jag förväntat mig. Den bröt mot normen. I mitt murbyggande hade jag missat tecknen. Där stod jag och var förälskad i en tjej och visste varken ut eller in. Men jag var förälskad och lät mig själv svepas med. Men muren fanns kvar. Hon kom aldrig förbi den. Hon kunde sträcka sina armar över och hålla om min själ men hon fick aldrig chansen att kittla den under fötterna. Eller trampa den på tårna.

Min mur har fått mig att stå rakt. Min trygghet. För bakom muren döljer sig den där lilla, öppna och sårbara flickan. Hon som av bitter erfarenhet lärt sig att muren är den enda räddningen. Men ändå fick någon mig att förstå att muren mestadels hindrar. Och förstör.

Så när Findus kom in i mitt liv höll jag inte emot. Hon log, plockade bort några av stenarna försiktigt. Sedan tog hon i med hela kroppen och muren rasade till en hög av grus. Hon höll om min själ och fick den att dansa. Sedan, mitt i ett högt lyft, släppte hon taget. Och utan muren visste inte riktigt min själ vart den skulle ta vägen.

Jag har börjat bygga igen. Men överst på den än så länge låga muren sitter Findus och dinglar med benen. Ler och säger att hon vill dansa igen. Sträcker ut handen. Men jag kan inte stegen. Inte än.

lördag, september 27, 2008

25

Igår gick jag ut. Dansade som en galning till Orup och GES. Gick ner till Max och hamnade i en hätsk diskussion om feminism - fem kalasfulla vänner och en nykter jag.

Det var skönt att få gå ut och ha kul, inte tänka och bara låta musiken föra med mig bort till nittiotalets tonår. Men vad svarar man när folk frågar hur det är? Och vad svarar man när någon undrar var Findus är? Jag valde att höra dåligt, le och skråla med till Magaluf.

torsdag, september 25, 2008

Halv

Lyssnar på Hello Saferides nya och hittar referenser i alla låtar. Alla textrader, alla ord. En kort stund trodde jag att jag kanske skulle kunna klara mig lite, lite bättre nu. Jag hade så förbannat fel.

Och snart finns det första avsnittet av How I met your mother, fjärde säsongen, på min dator. Kanske hinner hela säsongen samla sig där innan jag orkar titta. Själv. Fan.

Shag, marry and kill

P3 Populär har den minst intressanta leken "shag, marry and kill" där man får tre kändisar som man måste välja vem man ska ha sex med, vem man ska gifta sig med och vem man ska döda.

Min kära vän Eremo fick äran att ge mig tre kandidater:

Michael Bolton
Killer Bob
Marit Paulsson

Ja... Tack Eremo. Verkligen. Men ger man sig in i leken får man leken tåla. Ok:

Jag väljer att ha sex med Michael Bolton, jag kan alltid blunda och hoppas att det går över fort.
Jag väljer att gifta mig med Marit Paulsson, hon kan nog vara en minst sagt spännande livskamrat.
Och jag väljer att döda Killer Bob.. För jag vill egentligen inte döda någon och hur dödar man en ande?

onsdag, september 24, 2008

tisdag, september 23, 2008

Fragile

Vissa saker ska man inte göra. Till exempel dricka rödvin när man inte mår så bra mentalt. Mamma säger att alkohol förstärker den sinnesstämning man är i. Så sant, så sant.

Man ska inte heller ta på sig för mycket när man egentligen borde ta hand om sig själv. Därför ska man lära sig att säga nej. nej... Nej. NEJ. Det gäller att öva ordentligt. Jag har nämligen lovat Bells att inte krascha igen. Ni vet när man jobbar så mycket att man tillslut en dag bara brister. Det är annars min grej.

Jobba, jobba, jobba och jobba lite till. Ställa krav på mig själv, öka dem och sedan ändå inte vara nöjd. Jobba, jobba, jobba. Bryta ihop totalt, grina åt att potatisvattnet kokar över. Låta det gå några dagar och sedan sopa upp mig själv från mattan och ännu några dagar senare känna mig som ny. Sedan börjar jag jobba, jobba, jobba och jobba lite till...

Men nu, nu ska jag bannemig se till att inte hamna där. Och så ska jag låta mig sitta i soffan en hel dag och möla i mig choklad och äta glass direkt ur paketet. För det har jag faktiskt inte gjort ännu. Och det ska man visst. Det har jag sett på film.

En annan som övar på att säga nej är min kombo. Och hon ligger nu i min länklista under Tanten. Djursholmstanten var för långt för mitt estetiska sinne. Och i bloggosfären heter hon visst Tant Grön. Jag ser det hela som en kompromiss. Läs hennes vinkel på livet med mig som självinbjuden gäst på obestämd tid. Och säkert mycket annat.

måndag, september 22, 2008

Vad är skillnaden på Plopp och Center?

För att få hjärnan att tänka på annat än det hjärtat vill så snöar jag och min kära Djursholmstant in på mycket intressanta saker. Till exempel äter vi Plopp och Center i mängder framför Ellen och konstaterar att visst är Center godare. Men vad tusan är egentligen skillnaden på godbitarna? Kan Center vara godare om ingredienserna på förpackningarna är till synes identiska? Och varför får ett chokladföretag för sig att göra två mycket om inte exakt snarlika produkter? Exakt snarlika... Mycket fint, nytt uttryck från mig känner jag... Iaf, till saken:

Center föddes 1941 och är från början en Cloettaprodukt medan Plopp kom till världen 1949 hos Choklad Thule. Cloetta köpte sen upp Choklad Thule och då kom Plopp med i Cloettas sortiment. Eftersom båda produkterna är lika populära så har det aldrig funnits någon anledning att ta bort någon av dem.

Men, det är dock inte samma produkt. Plopps fyllning har en något lägre socker- och fetthalt men den stora skillnaden ligger i att Plopp smaksätts med aromen kumarin som smakar karamell medan Center har aromen kola. Dessutom är Ploppfyllningen något rinnigare. Men, enligt vissa Cloetta Fazeranställda, ligger skillnaden i att koktiden på de två fyllningarna är olika.

Nu vet du det.

Det bästa med världen är förstås att man kan googla på "skillnaden på plopp och center" och få svar direkt. Det står viktiga saker på det där Internätet.

Speciellt tack till susning.nu.

fredag, september 19, 2008

Visakortet ger kortvarig men ack så välbehövd lycka

Idag har jag försökt shoppa mig lite gladare. Jag hade kunnat vara igång än om inte Bells och Wonka blev less på att bära runt på öl och vin och en Xbox och två GuitarHerogitarrer medan jag gick och bläddrade bland galgarna i Piteå.

Jag köpte inget av ovanstående men väl en massa kläder - självklart både ett linne och en mössa. Man kan inte ha för mycket av något av dem. Eller?

Ikväll blir det ost och kex, sjukt vuxet. Allas vår FredGuy är i stan. Så kanske ska vi sitta på Stjärnan hela kvällen. Dessutom fick jag äta Max till lunch. Det är bra när man har vänner som tar hand om en.

Fast de spelade fasen Thåström vart vi än gick...

torsdag, september 18, 2008

This is what I have become

Djursholmstanten: Du är så stark Sisy, du kommer iväg och gör saker, när jag är ledsen ligger jag bara i sängen och vägrar prata med folk.
Jag: Men det är ju det jag vill göra egentligen.
Djursholmstanten: Men du gör det inte.

Stark. Det är jättemånga som säger att jag är stark. Som säger att jag alltid är det. Ni ska bara veta hur svag jag känner mig.

Att gå till Bells för att bli omhändertagen och baka bröd och titta på Top Model en hel dag är som om att jag ska bestiga K2.

Att sluta stirra in i tomma intet och ta sig ur sängen tar timmar. Helst av allt vill jag bara stanna där. Gömma mig under täcket och gråta bort resten av evigheten. För det har snart gått en vecka och det känns som en jävla förbannad evighet.

Jag umgås, går på lektioner och möten. Jag pratar om en massa mer eller mindre intressanta saker. Jag ser ut att vara närvarande. Men i mitt huvud finns bara hon. Hela tiden. Utan avbrott. När jag sover drömmer jag bara om henne, när jag vaknar är hon det första jag tänker på. Jag vill ringa henne hela tiden. Vill veta vad hon gör, hur hon mår. Jag går till lägenheten då och då, med en ursäkt att hämta något jag verkligen (inte) behöver. Hoppas att hon ska vara där. Det är hon aldrig.

Och nu längtar jag bara efter att klockan ska bli ett. För då ska jag till redaktionen för att fixa lite radiogrejer och gå på musikmöte. Och då, då kanske hon är där.

tisdag, september 16, 2008

Ljusen i tillvaron

Några sms:

Du vet väl att jag kommer upp om du vill? Skola och pengar får lösa sig!


Kära vän. Jag är så ledsen för din skull. Och jag tror att jag kan förstå, för det är inte så längesedan det hände mig. Du är värd all kärlek i världen.

Skickar dig en värmande tanke idag. Kram

Nu när du vågat släppa in någon längst in hoppas jag att du kommer att fortsätta med det.

Du är bäst. Jag finns här för dig alltid. När du är glad, ledsen eller vad som helst. Varje sekund finns jag för dig. Det ska du veta. Inget kan få mig att försvinna från dig.

Jag älskar dig gumman! Du är värd all lycka man möjligen kan få och så fin som du är så är det bara en tidsfråga innan den hittar tillbaka till dig. Det fina är att den står där borta runt hörnet och funderar på hur den skall se ut när den hoppar fram och skrämmer dig.

Förutom det finns det kommentarer på bloggen, verkliga kramar, lyssnande öron, telefonsamtal, en extrasäng, mycket tv och mängder med te. Utan allt det skulle jag aldrig ha klarat mig ur sängen ens. Tack alla.

Och idag lyckades jag tänka på något annat i en hel timme. Jag sådde frön, tog på mig stövlar och lyfte upp Simba mot himlen. Djursholmstanten tog med mig på afropowerdans. När väl stretchningen satte igång fanns hon där i mitt huvud igen. Kanske borde jag träna ständigt, för resten av mitt liv?

Det går åt helvete för mig

Alla klockor, körer 
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du

måndag, september 15, 2008

Tänkte skriva någon fantastisk koppling till Wall:e och den enda envist överlevande växten på jordens sargade döda yta men det blev inget bra

Vi ses ibland. Det gör man här. Stan är liten, alla bor på samma ställe. Vi har en lägenhet ihop.

När jag träffar henne känns det som om ingenting hänt. Jag lämnar henne med ett leende på läpparna, en skön känsla inombords. Jag blir avslappnad och tänker att det här ska nog gå bra.

Men jag måste få in i huvudet att det inte är vi. Att det inte kommer att vara vi något mer. Det är bara så jävla förbannat läskigt, hemskt och overkligt.

Så jag försöker. Jag försöker verkligen att få in det i min skalle, mitt hjärta och min själ. Men ständigt gror tanken på att det kommer att bli vi igen. När det värsta har lagt sig. Och det är den lilla tanken som håller mig vid liv, som gör att jag inte försvinner helt i det svarta hålet som hotar i ögonvrån.

Och jag vet hur dumt det är. Jag vet. Men...

söndag, september 14, 2008

God only knows what I'd be without you

Det här inlägget blir personligt och tungt. Vill du läsa är det bara att markera texten som gömmer sig mellan stjärnorna. Vill du inte läsa är det bara att låta bli.

*Min värld har rasat och rämnat. I fredags vändes allt jag tror på uppochner.

Mamma: Du ska veta att jag älskar dig, att du betyder allt för mig. Ni är fyra människor här i världen som betyder så mycket för mig och ni ligger alla på förstaplatsen av de viktigaste personerna i mitt liv.
Jag: Och jag har nyss förlorat en av mina sådana.

De var fem och nu är de fyra. Och jag vet inte vad jag ska göra med mig själv. Jag gråter, har svårt att andas. Jag stirrar rakt ut i tomma intet. Tankarna snurrar. Jag har förlorat en så stor del av mig själv att jag inte ens vet var jag ska börja leta.

Hon kom in i mitt liv och tog mig med storm. Hon fick mig att vilja saker jag aldrig velat. Hon fick mig att drömma om barn, om en framtid. Hon fick mig att tro på Den Där kärleken. Jag tror jag skrämde henne. Men jag krävde inget löfte, ville bara att hon skulle vara med mig här och nu. Det var hon. Tills nu.

Jag försöker hitta vägar ut ur smärtan. Låta mig själv känna och gråta. Försöka lyssna på folk som säger att det blir bättre. Men hur hittar man vägen ut när den man älskar har lämnat en? Hur kan man tro på bättring när man fortfarande är nykär efter 10 månader och helt plötsligt bara landar med en sjuk jävla smäll?

Jag tänker att när det här har lagt sig kommer vi sakta hitta tillbaka till varandra, hon kommer finna gnistan på nytt och det kommer att vara vi två igen. Jag vet ju att sannorlikheten att det ska bli så är minimal. Hon kommer att inse att det val hon gjorde var rätt. Hur mycket jag än vill att hon ska inse motsatsen.

Ändå tänker jag på dem som det fungerade för, de som hittade tillbaka till varandra. Marshall och Lily, Rob och Laura, Allie och Noah... Men kanske händer bara sådant på film.

Fast jag, jag känner mig lite som i en film:*

...but it's not enough...

torsdag, september 11, 2008

Självdisciplin vs Ställtid

Idag ska jag plugga. Ska bara tvätta lite också. Men idag ska jag plugga. Borde bara plocka undan lite också. Sen ska jag plugga. Ska bara sopa golvet lite också. Men efter det ska jag plugga. Borde bara diska lite också. Fast, det är ju Findus tur att diska. Fan.

onsdag, september 10, 2008

"Det finns ingen ursäkt för att inte vara perfekt"

När man ska göra grupper i en klass kan man räkna på klasslistan eller be studenterna välja själva. Eller så låter man alla göra ett test för att se vem de är i en grupp för att sedan forma de bästa tänkbara konstellationerna.

Jag fick högst poäng på den så kallade Shapern vilket betyder att jag är utmanande, dynamisk och pådrivande. Jag har drivkraft och förmåga att övervinna hinder. Mina tillåtna svagheter är att jag kan uppfattas som provocerande, irriterad och dålig på att lyssna. Jag kan också såra känslor.

Med en ynka poäng mindre blev jag också en Completer. Jag är omsorgsfull, samvetsgrabb och upptäcker fel och saker som saknas. Dessutom håller jag leveranstider. Mina tillåtna svagheter är att jag kan oroa mig i onödan, jag är tveksam till att delegera arbete och jag kan vara alltför pedantisk.

Det visar sig också, på grund av mycket låga poäng, att jag inte är den mest okonservativa människan i världen och inte heller sjukt kreativ. Jag svävar inte bland molnen och förbiser inga praktiska detaljer. Jag är uppenbarligen inte heller så mogen och självsäker eller klargör mål. Samtidigt kan jag inte uppfattas som manipulativ.

Jag vet vad jag tycker. Vad säger du?

måndag, september 08, 2008

Platsbanken

Jag har varit i blåshålet Luleå och shoppat hela dagen idag. Fick med mig mat från Ica hem. Jag är kass på att shoppa och behöver en personal shopper genast.

Jag söker dig som har tålamod, övertalningsförmåga, små chokladbitar i fickorna och en känsla för vad som passar just mig. Publicera ditt cv som kommentar här på bloggen snarast.

Lön kan diskuteras men förslagsvis en kladdkaka eller kanske en middag.

fredag, september 05, 2008

Tanten med spenderarbyxorna

Jag gick för att hämta en värmande kopp te och fick mig en smärre kalldusch. Kanalchefen undrade vad jag ska göra som c-arbete och jag började berätta om mina dokumentärtankar. Bredvid står Dokumentärtanten som, när hon öppnar munnen, ställer luckan till en fors av bitterhet på vid gavel.

Det jag fick med mig från diskussionen var att radiojournalister inte är några berättare, folk vet inte vad en dokumentär är och för att göra en bra dokumentär krävs resurser som inte finns.

Jag spränger alla budgetar varje gång men så har vi gjort i 20 år och det fungerar jättebra. Mina chefer vet vad de får och då klagar de inte.

Jag vill inte sätta historierna och berättelserna åt sidan men kanske finns det en hint i det uttalandet till varför Svea Rikes Radio går på knäna ekonomiskt? Kanske är det kvinnor och män som Dokumentärtanten som gör att vi unga, engagerade och drivna journalister som brinner för att faktiskt berätta historier aldrig kommer att få möjligheten eftersom vi aldrig får tid. Istället harvar vi runt på vikariat och när vi väl fått in en stadig fot smälls dörren igen. LAS, Lagen om anställningsskydd? Snarare Lagen om anställningsstopp.

onsdag, september 03, 2008

Du tror du vet så förbannat mycket

Här sitter jag sjuk i soffan när jag skulle ha jobbat. En veckas vikariat som antagligen bara snyts ut i det drastiskt sinande toapappret. För ett år sedan hade jag trott att jag skulle ha släpat mig till jobbet med 40 graders feber och magsjuka och arton brutna ben i kroppen. Sedan mötte verkligheten mig.

Jag hoppas att jag bara har en svacka och att jag bara inte riktigt hittat rätt jobb i drömbranschen. För annars ligger jag risigt till. Kan vara så att jag hittills investerat tre och ett halvt år av mitt liv på en utbildning som leder till ett jobb som visade sig vara, ja, not what I expected.

Jag sitter där i det mäktiga Radiohuset och undrar varför jag monotont vandrar ut och in ur en studio en hel sommar och babblar nyheter om Zimbabwe och FRA och visst lyssnar folk men vem fan bryr sig egentligen. Och sedan blir jag reporter och tänker att nu ska jag ändå få träffa folk och berätta deras historier men istället intervjuar jag trista gubbar i slips som medietränats ut i fingerspetsarna. Som sagt, vem fan bryr sig?

Jag är glad att jag ska plugga ett år till och få grotta ner mig i teori och uppsats och kanske, om livet går som jag vill, en dokumentär. Sedan får vi se hur det går. Jag kanske tar en paus från verkligheten och vuxenlivet och drar till Nya Zeeland och klipper får.

måndag, september 01, 2008

Tusen frågor

Skulle du kunna tänka dig att delta i en dokussåpa? Nej.
Vilken årstid tycker du bäst om? Våren, den inger hopp.
Brukar du sjunga i duschen? Nej, jag får jämt vatten i munnen.
Vilken sport tycker du är roligast att se på tv? Det är ganska trist att se sport på tv.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Jag vet inte.
Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor? Resa, skänka, investera.
Vad är det bästa med julafton? Den stunden då allt känns fint.
Tänker du mycket på ditt utseende? Alldeles för mycket.
Vad får dig att slappna av? När jag får vara mig själv.
Tänker du ofta på sex? Vad är ofta?
Är du skyldig någon pengar? Jo, min bror. Och CSN.
Är du mörkrädd? Ibland.
Vilken färg är snyggast? Grönt.
Tycker du matte är svårt? Nej, det är kul. Fast jag minns inte så mycket.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder? Nej.
Vad skulle du helst vilja vinna i en tävling? En resa långt bort.
När går du upp ur sängen en typisk helgmorgon? När jag vaknat och har legat och tittat på en sovande ängel i några timmar.
På vem/vad avreagerar du oftast din ilska? Tyvärr den vackra ängeln.
Har du piercing? Nej.
Bråkar du och dina syskon ofta? Nej.
Läser du ofta böcker? Det går i perioder.
Vad föredrar du för sorts filmer? Det beror på humör men aldrig, och då menar jag aldrig, skräck.
Vad slösar du mest pengar på? Mat.
Vill du gifta dig? Jo, jag tror det.
Vill du ha barn? Det smyger sig på.
Vilka tv-program som går just nu har du fastnat för? Inga.
Vilka länder har du varit i? Sverige, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien inklusive Nordirland, Frankrike, Spanien, Andorra och Mexico.
Vilka husdjur har du haft innan? Innan vad? Vi hade en katt, en kanin, fiskar och en hummer när jag var liten. Findus har haft en fisk och ett marsvin i vår gemensamma lägenhet. Nu har vi mest dammråttor.
Solar du ofta? På sommaren trivs jag i solen.
Är du bra på att laga mat? Jag tycker det är kul.
Var badar du helst? Havet på västkusten.
Vad dricker du för alkohol? Det mesta men inte så ofta.
Vad använder du för droger? Inga.
Vilka djur är du mest rädd för? Rädd? Det är lite obehagligt med insekter som är där de inte borde vara.
Vad tycker du om monarkin? Kunde inte bry mig mindre.
Vilka språk kan du? Svenska och engelska. Lite finska, franska och spanska.
Har du någon gång skadat dig allvarligt? Nej.
Vilken kändis är hetast? Ingen aning.
Gillar du att dansa? Ja.
Vad har du för klädstil? Allt från säckiga brallor och luvtröja till kort kjol och kofta.
Är du flygrädd? Nej, jag blir bara åksjuk.
Vad tycker du om rökförbudet på krogen? Bra.
Vad dricker du helst när du är törstig? Vatten med citron i.
Vilken är din favoritglass? Choklad.
Tror du på ett liv efter döden? Jag har faktiskt ingen aning.
Vilket kaffe sörplar du helst? Inget. Jag är inte vuxen nog.
Vilket mobilmärke föredrar du? Jag har haft Sony Ericsson i evigheter och är nöjd.
Vill du gå ner i vikt? Nej. Upp.
Vad har du för personlighet? Glad, utåtriktad och vill gärna ha koll.
Har du varit deprimerad? Depression har visst var och varannan nu för tiden men ja, jag har mått skit i perioder.
Tycker du om sushi? Älskar.
Tror du på livslång kärlek? Ja, men man måste jobba hårt.
Vad äter du helst när du ser på film? Inget.
Lever dina föräldrar tillsammans? Ja. Efter nästan 30 långa år. Det är imponerande.
Skulle du vilja träna någon typ av kampsport? Nej.
Har du tandläkarskräck? Nej, men det är dyrt och trist.
Har du någon gång haft självmordstankar? -
Är du en morgon eller kvällsmänniska? Ingen aning. Trött mest hela tiden.
Vilken hårfärg har du naturellt? Blond.
Är du beroende av något? Människor jag tycker om.
Hur ofta motionerar du? Pinsamt sällan.

tisdag, augusti 26, 2008

Materialistisk lycka

Igår spenderades lunchen i ett samtal med Findus där vi diskuterade det faktum att hon ville köpa en flakmoppe för 9000 riksdaler. Jag tyckte det var en dum idé. Den är dyr, på vintern är den mindre kul att köra och här är det vinter, ja, mest jämt och sedan har jag klarat mig utan transportmedel i två år. Då klarar vi två år till.

Findus var svårövertalad och ville sedan istället lägga pengarna på en Bubbla för 8000 dito. En Bubbla har bagaget fram och då kan man inte fälla säten och transportera saker tyckte jag och min envishet vann över hennes. Hon lyckades inte ens vända det gemensamma inköpet till ett lån.

På bussen hem ringer jag Bells och hon tycker jag är förnuftig och duktig och tänker så smart. Men då har jag kommit till den punkten att jag faktiskt önskar att jag var lite mer impulsiv och inte tänkte igenom varenda inköp så förbannat noga utan gick mer på känsla.

Så när Findus idag mötte mig med ett ansikte strålande av lycka blev jag glad för jag insåg att nu har hon handlat något vi verkligen inte behöver - som den där moppen.

Det var ingen moppe men väl ett sjukt snyggt, vitt och spejsigt Nintendo Wii. Ett tevespel som till och med jag - som berövades Nintendo åttabitars under uppväxten - kan uppskatta eftersom man faktiskt ska röra kontrollen hit och dit för att fixa spelen.

Därför är det synd att jag var helt slut och hungrig som en varg efter en alldeles för lång dag på jobbet för jag känner nu, i efterhand, när Findus vandrat bort till festandet i 79:an att jag inte var så entutiastisk som hon förtjänade.

Så för att kompensera för föregående inlägg och moppetjafs: Wii!

fredag, augusti 22, 2008

Huvudet på spiken

Jag har nyss spenderat 1300kr på ett busskort. Trist som tusan men det gjorde att jag genast valde att trösta mig själv med lite klädshopping. Logiskt som bara den.

Jag köpte vantar fastän det fortfarande är augusti men jag vet av erfarenhet att de vantarna jag gillar försvinner lagom till när det verkligen blir kallt så jag passade på. Ett gråblått långt linne och en lång svart kofta gjorde mig genast på bättre humör och busskortsutgiften var som bortblåst.

Findus dissade inköpen på löpande band Passa på att köpa helsvarta vantar i augusti - som om det inte skulle finnas sedan och Blått? Du passar ju inte i blått. Eller jag säger att du gör det och det verkar ju ha sjunkit in nu plus att hon sedan rynkade på näsan åt koftan och sa Jag tyckte inte den var fin men du är säkert fin i den älskling.

Då skrattade Ullis i soffan mittemot Ni är som ett gammalt gift par.

onsdag, augusti 20, 2008

Kärleksbekymmer

Det är otroligt frustrerande när ens stora kärlek ska gå runt och vara bossig och mysitisk med svarta solglasögon och en illröd cape i typ tio dagar när allt man vill köra är att kyssa henne så hon fylls av sommarglada fjärilar och får ben av spaghetti.

måndag, augusti 18, 2008

I-landsproblem deluxe

Det var sommar när jag kom hem till Piteå men nu ösregnar det. Kurserna jag ska läsa går på samma modul vilket betyder att lektionerna är samtidigt. Därför ska jag jobba på att klona mig själv.

Dessutom kan jag inte få det trådlösa lilla internätet att funka och det gör mig galen, speciellt när internetsupporten svarar Vi får ingen utbildning på Mac så jag kan tyvärr inte hjälpa dig. Jävla PC-helvetes-idioter.

Ursäkta min franska men det kunde man tusan listat ut när informationen på pappret Ny Internetleverantör lovar att på baksidan finns all nödvändig dokumentation hur ni ska gå till väga gällande inställningar i er dator för nätverket.

Jag vänder på pappret och följande rubriker finns Inställningar i WinXP/2000 samt Inställningar i Vista. Jaha. Som tur är så är jag och till stor del Apple smarta nog så internet funkar finfint. Det är när den där lilla routern ska in som det börjar spöka. Underbart.

Men saker och ting brukar lösa sig i slutändan så jag håller hoppet uppe och stålar ikapp med Djursholmstanten som landade i Kappaland idag. Det är så himla skönt att vara hemma.

onsdag, augusti 06, 2008

Semester

Jag flyr civilisationen. Hörs igen i mitten på augusti.

måndag, augusti 04, 2008

Cartwall goes riksradio

Nu roterar somrig elektropop med calypsokänsla och fruktiga drinkar i Sveriges Radio P3.

Frankie med Cartwall. Mycket lyssningsvärt.

Och jag, jag är mycket stolt och glad för det är mina fina vänner lätt värda.

söndag, augusti 03, 2008

Det bor ilska i mig

På måndag jobbar jag min sista dag. En sommar fylld med funderingar kring vad jag vill, vad jag kan, vad jag orkar. Etiska diskusioner om frossande i rättegångar. En ny inblick i världens konflikter. Men det som drabbat mig mest var när Europride drog igång. Hatbrott efter hatbrott och poliser som följer vanliga Svenssons hem i natten för att de är rädda för våld. Bara på grund av att de är kära. Sverige 2008 är ett land som kommit långt men som inte ens är nära tillräckligt långt.

Ska det idag behöva vara så att de positiva reaktionerna på kärlek går att räkna på en hand, medan de som sårar har blivit för många? Tycker inte du att man som kär och lycklig idag ska kunna ha den rättigheten att ens famlij möter en med respekt och kärlek? Att de som betyder mest också älskar en ovillkorligt.

Dessutom är de inte något val. Det är kärlek. Och när senast valde du vem du blev kär i?

Jag har då inte valt. Kärleken kom bara över mig. Som en jättevåg. Och ibland tappar man andan.

torsdag, juli 24, 2008

- Du är en klippa, sa chefen.

Imorse började jag 04.00 och det skulle kunna leda till ett gnälligt inlägg, men eftersom jag säkrat två veckors extra vikariat på päträ - eller peetree som man säger i hufvudstaden - innan skolan drar igång på allvar igen, så startade min tidiga after work bra.

Sen blev det efter sömn och lunch ett gäng underbara timmar på stranden. Du som känner mig vet att det inte finns mycket som får mig att må så bra som lugnet i solen med flera dopp, Sommar i P1 och en bra bok.

Jag låg och slumrade till lekande barn på en gungande brygga av springande fötter och tänkte en kort stund att jag redan från mina första steg fick veta man faktiskt inte ska springa på bryggan, men den uppmaningen kan jag lugnt spara till mina egna barn.

På lördag får jag åka båt och känna havsdoft. Det blir sommarkänsla trots att jag häckar på en nyhetsredaktion och jobbar på kontorsbrännan mest hela tiden.

måndag, juli 21, 2008

Idag köade jag 20 minuter på banken för att kunna ta ut pengar.

Min blogg har blivit en helgrapport. Jag hinner liksom inte skriva under veckorna. Och när jag skulle hinna så ids jag inte. Sitta framför datorn dagarna i ändå och sen gå hem och göra samma sak? Nej tack.

Jag fortsätter min sponsring av SJ och spenderade helgen i Växjö. Jag var skittrött, seg och drack för mycket på lördagen så att jag var sjukt bakis hela söndagen. Dessutom tappade jag min plånbok med VISA-kort, körtkort, nyinköpt SL-kort och en hög andra, mindre nödvändiga plastditon. Klantigt. Och sjukt trist och dyrt att behöva fixa nytt av allt. Speciellt när jag inte befinner mig på min folkbokföringsadress och de jag bor hos har sin post eftersänd till sommarstugan på västkusten. Som laddat för problem.

Med andra ord var jag en mindre kul flickvän och sånt är alltid trist när man ses en helg var tredje vecka. Då måste man liksom vara på topp känns det som. Som tur är så är Findus det finaste som finns på denna jord och står ut med en utslagen Sisy och finner värdet i att kramas och bara vara.

Den här veckan kretsar min vardag runt Eklund-rättegång, stundande Europride och en förhoppning om sommarsol så att jag inte får D-vitaminbrist och deppar ihop totalt i det kommande vintermörkret.

söndag, juli 13, 2008

3 veckor kvar

Förbannad huvudvärk tvingade mig att stanna hemma från jobbet men sedan fick jag medicin som heter duga.

En helg hos föräldrarna med pappa-mat och mamma-massage. Sol, mycket sömn och en riktigt bra kväll i Eskilstuna med Håkan och Kent som sällskap. Söndagslunch i idylliska Stocksund och sedan middag med Cc och barnen. Jag gillar att vara själv med henne, trots 19 års ålderskillnad är vi mer som kompisar än faster och syskonbarn.

Kanske blir det en solig vecka i huvudstaden. Det skulle jag gilla. Då ska jag utnyttja trädgården som ingår i det rum jag lånar under sommaren.

Och fem dagar går fort. Det har jag bestämt. För på fredag ska jag hångla. Det ni.

På tal om det så sjöng Jocke Utan dina andetag. Då hade jag velat ha henne där. I mina armar. Och Håkan drog av både Nu kan du få mig så lätt och Kom igen Lena. Den sista är kanske svår att koppla men ibland ger underliga låtar underbara minnen.

tisdag, juli 08, 2008

Det här med att börja jobba klockan 04.00 asså. Inte okej.

måndag, juli 07, 2008

Helgrapport

Sommar i Stockholm betyder busstrejk och 25 minuters promenad från tåget till jobbet. Det betyder också att stockholmarna liksom lugnar ner sig, struntar i att springa eftersom det inte finns någon buss att missa och istället går lugnt i solljuset till jobbet. Staden blev liksom lite lugnare och lite tystare de dagar bussarna stod stilla.

Sommar i Stockholm betyder också en spontan bilresa till Göteborg med brodern för att impulsträffa Barnsdomsvännen och äta pizza på lokala haket i Ljungskile och sen promenera längs viken och bli alldeles mjuk och varm i själen och hjärtat av hur vackert det är. Jag såg det aldrig när jag bodde där. Och nu vill jag bara ta med Findus i en gammal bil och visa henne min barndoms vikar och ängar.

Jag hängde även en hel dag i Slottskogen i strålande sol med min IR-vän. Vi pratade om kärlek och karriär och barn och livet i stort. Vi fick besök av en liten flicka som drack av vårt vatten och åt av vår frukt och satt i knät och bara strålade. Sedan inhandlade jag picknick och mötte syrran på jobbet och så begav vi oss tillbaka till Slottskogen där vi spenderade kvällen bredvid en möhippa och jag kände att vi faktiskt pratade med varandra. På riktigt. Det var längesen sist.

Sedan var det söndag och bror och jag skulle lämna ett släp i Halmstad, fick med oss två liftare som skulle lifta sig ner till Marocko, de grämde sig nog över att deras start på resan gick i 80 km i timmen och inte längre än till Halmstad. Men de kom ju en bit i alla fall.

8 timmar senare var vi tillbaka i Stockholm och efter middag med Parisfamiljen huserade jag mig i mitt nya boende. På jobbet ösregnade det, men det rådde ökentorka på nyhetsfronten och alla var trötta och sega. Imorgon ringer klockan 03.00 och jag hinner riva av 10 nyhetssändningar lagom till hemgång klockan 10.00.

Så nu är det hög tid att sova.

måndag, juni 30, 2008

Svensk gitarrkille får sätta ord på helgen

Anywhere is paradise when you're with the one you love

Jag lämnade huvudstaden och jobbet för en helg i Blekinge. Vi åt tacos och förundrades (eller snarare chockades) över att barn idag kan ha en otroligt snedvriden världsbild och att den med största sannorlikhet kommer från deras tunnelseende föräldrar. Vi grillade med ett gäng nysvenskar, blattar, invandrare och vad mer de nu kallade sig själva under kvällen. Jag insåg att jag nog inte pratat med folk som fortfarande är nya på det svenska språket sedan gymnasiet. Inte en hel kväll liksom. Är min värld så mellanmjölkssvensk? Antagligen.

Vi läste högt ur sommarens skräckroman, tittade på film och låg tätt, tätt, tätt bredvid varandra och bara njöt. Sedan konstaterade vi att vi är världssämst på distansförhållande.

Anywhere is a place that's nice when you're with the one you dream of

När taxin kom och plockade upp mig sa chauffören Ja, så nu lämnar du paradiset samtidigt som han tittade ut över havet och ett grönskande Blekinge.
Ja, svarade jag och såg Findus stänga dörren till sommarstugan.

Anywhere is paradise when you're with a love that's true

torsdag, juni 26, 2008

Man får faktiskt vara lite bitter fastän man jobbar på Svea Rikes Radio

Idag strålar solen, det är varmt och gött. Perfekt läge för häng vid en grill hela kvällen.

Men icket! För när jag har fixat middag, ätit, duschat och packat för helgens resa är det dags för sängen. Klockan ringer ju 03.00 imorgon bitti. Eller inatt om man hellre är lagd åt det hållet. Eller ikväll för den delen.

Så drick ni era öl i sommarkvällen. Gör det. Tänk inte på mig.

söndag, juni 22, 2008

Tioårsjubileum

Det ringde precis en tjej och påminde mig överdrivet hurtigt om att i år är det minsann 10 år sedan jag gick ut högstadiet på Västerskolan i Uddevalla. Hon raggade någon som kunde vara kontaktperson åt klassen och peppa resten av gänget att gå på fest. 11 oktober ska vi visst fira tioårsjubileum. På Harrys. I Uddevalla.

Jag vet inte vad som var mest skrämmande. Det, eller att hon som ringde har bott i samma trappuppgång som jag bor i Piteå nu.

onsdag, juni 18, 2008

Bollen är rund

I och med att jag nu, sedan 20.00, har legat i sängen för att jag startar min arbetsdag 04.00 imorgon bitti så kan jag konstatera att jag inte kommer att ha sett en enda av Sveriges gruppspelsmatcher i EM. Bara det är en anledning för dem att vinna idag.

Allas vår Feffe Reinfeldt tippar förresten seger med ett mål ikväll. Statsministern borde väl ändå veta. Eller?

söndag, juni 15, 2008

Sommarens låt

Min kära vän Musiknörden aka Bells vet allt om allt som är viktigt i livet. Det vill säga musik. Hon babblar mest hela tiden om nya låtar och sommarhitar och årets genombrott och gud vet vad det är. Ännu mer nu när hon är på P3 och får hålla på med nörderiet 9-5.

Jag lyssnar på musik jag blir glad av. Som Vincent Vicious Vi lämnar allt. Det här är sommarens låt. Trots att den är gammal. Trots att det inte finns en dyr video ens på youtube. Men du lär dansa. Även om du sitter ner.

lördag, juni 14, 2008

I left my heart in Småland

Jag har haft semester. På riktigt. Har inte kollat mailen, Facebook eller andra grejer sedan 5 juni. Jag har knappt ens rört mobilen.

Istället har jag legat på stranden, badat, staplat ved och stått med armarna rakt ut från kroppen i motvind. Titanic-style. Tills jag nästan tappade andan.

Jag har gått på studentfirande, ätit grillat och läst skräckroman högt tills Findus svarat på frågan Sover du? med Nä...fast jag lyssnar inte längre.

Jag har ätit glass, bakat lyckade och mindre lyckade kakor. Tittat på film och spelat Plump och Memory och Kasta Gris. Jag har åkt en hysterisk biltur genom den småländska dimman med en äkta Lammhults-raggare till musik av Roxette och UB40. Jag har suttit på en stentrappa i centrala Växjö och druckit Asti Martini direkt ur flaskan.

Men mest av allt har jag legat med hennes huvud på mitt bröst. Min näsa i hennes hår. Hennes andetag mot min hud.

and nothing else matters

torsdag, juni 05, 2008

Mitt hjärta i din hand

Vi är nog det värsta paret någonsin. Säkerligen är det många som suckar när vi mest hela tiden har ögon för varandra. Säkerligen undrar många om vi inte tröttnar på varandra snart. Säkerligen är det många som slutar lyssna så fort vi nämner varandras namn. Säkerligen. Men det skiter jag blanka tusan i.

Hon åkte för tre dagar sedan. Jag kliver av tåget och rakt in i hennes famn om två. Ändå kan jag inte sluta tänka på henne en endaste sekund. Jag saknar henne till bristningsgränsen och när hon säger Jag saknar din hand på andra sidan luren flödar tårarna och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.

måndag, juni 02, 2008

Smärtstillande, vin och mygg

Med rosévin och chips med vitlöksdip firade vi att livet har en fortsättning även efter Piteå. Vi diskuterade gränslös tappa-andan-kärlek och risken för klamydia medan myggen svärmade runt oss som jetplan. Hela jag är visst desstom förbluffande lik en landningsbana.

Tre av dagens timmar har jag för övrigt spenderat i fosterställning knaprandes smärtstillande och förbannat Gud och Moder Jord och evolutionen och allt som bara går. Jag grät sammanlagt minst en av timmarna och min tillfälliga barnlängtan är som bortblåst eftersom mensvärk visst bara ska vara en förberedelse för ännu värre smärtor vid förlossningen. Findus måste ha trott att något allvarligt hade hänt eftersom hon hade mängder med missade samtal på mobilen men jag trodde på allvar att jag skulle dö. Jag gjorde inte det. Tack vare fler smärtstillande än rekommenderat. Det måste vara en man som har skrivit bipacksedeln.

The end

lördag, maj 31, 2008

Findus har tagit körkort

Igår klockan 10.30 tog skolan slut.

Sedan dess har jag hängt på balkongen i bikini, grillat och druckit öl. Det är planen för den närmaste veckan faktiskt. En glass eller två skulle ju inte sitta fel heller.

Den Janne Josefsson föreläste i onsdags förresten. Mycket snack och lite hockey.

måndag, maj 26, 2008

Bytesbörsen

Sökes:
Lite mañana-mañana-attityd, strålande sol och förmågan att säga nej.

Finnes:
Prestationsångest, kontrollbehov, huvudvärk, snålblåst, konstant trötthet och ständig pms.

Buy one get one free, kan inte bli bättre.

söndag, maj 18, 2008

Sisy 2.0?

Jag har precis varit ute och sprungit. Nu ska jag äta havregrynsgröt med linfrö och jordgubbar och dricka sjuka mängder vatten. Sedan ska jag göra klart min publikforskning på mig själv innan jag går på manusgenomgång för SMASK.

Nu läser vi mellan raderna:
Ursäkterna har tagit slut vad gäller löparrundor nu när snön är borta från Grisberget. Bells drog med mig och jag kom aldrig in i andra andningen, det var mest plågsamt.

Det är en vecka kvar till det snåla majlånet från CSN kommer och kylen ekar tom. Jag hade lätt hellre ätit rostat bröd med ost och marmelad, kokt ägg och litervis med apelsinjuice.

I början av läsperioden njöt jag av långa dagar i sängen, viktiga ärenden på stan och en dyr resa till Uppsala. Sedan tyckte jag det var toppen att engagera mig i SMASK för att få lite producenterfarenhet. Självklart ligger allt det arbetet utanför skoltid.

lördag, maj 17, 2008

Konstateranden

Jag gillar att köra bil.

Jag gillar värme och borde nog överväga att flytta 130 mil söder om Göteborg istället.

Jag ogillar när lägenheten ser ut som ett bombnedslag.

Jag ogillar stress.

Jag gillar mat.

Jag ger upp och bloggar om ointressanta saker. Ett tag till.

Jag kapar din blogg och skriver HURRA! /Gud

fredag, maj 16, 2008

Mitten av maj

Snöar de inte så haglar det och helst gör det så samtidigt som solen skiner. Träden har inte riktigt slagit ut och gräsmattorna är fortfarande mest bruna. Dessutom har ingen ännu vunnit vadslagningen om när snön är helt borta.

Jag sitter och fixar med redovisning i Medieteori till elva på kvällen, känner att jag borde tentaplugga men istället viger jag större delen av min tid åt SMASK samtidigt som jag funderar på att jag borde slutföra den där publikforskningen och tänker på det där lilla slutprojektet som vi visst skulle göra också.

Ikväll ska jag gå på fest i morgonrock, håret på ända med en tidning i ena näven och en kaffekopp med öl i den andra.

Och nej, nedläggandet av bloggskrivandet har inte lämnat mig men återkommande snöfall i maj förtjänar att bli omskrivet och då kunde jag lika gärna riva av några ämnen till.

fredag, maj 09, 2008

I väntan på bloggmotivation

Öppna din sms-inbox. Tryck nedåt 5 gånger. Öppna sms:et och läs, detta är svaret
på den första frågan. Gör likadant med resterande frågor
.

Vad säger dina vänner om dig när du inte är i närheten?
"Jag tänker på dig. Och dina snygga ben."

Vilken raggningsreplik faller du för?
"Det är så skönt att jobba med er!"

Vad var det första du sa imorse?
"Jag ställde cykeln utanför ditt hus. Så du vet."

Vad är det sista du kommer säga innan du dör?
"Ja jo ja jo ja jo jaaa... Sant."

Vad säger personen som gillar dig mest just nu?
"Dito."

Så vad säger du under förspel?
"Har vi sovit vägg i vägg inatt?"

Och efteråt?
"Jag ska till Kungsparken."

Några år senare får ni barn. Vad är deras första ord?
"Tid för en rendez-vous på förmiddagen kanske?"

tisdag, maj 06, 2008

Modernitetsallergi

Det här med att blogga asså. Vem bryr sig? Egentligen? Vad är det som gör mitt liv så förbenat spännande att någon ens orkar läsa?

Och vill jag verkligen skriva en massa blaj som ska flyga runt i cyberrymden för all evig framtid? Och lyckas jag hålla mig borta från att ingen arbetsgivare ska kunna hitta min inte alltid mest peppade blogg? Bara för att jag inte skriver mitt eller någon annans riktiga namn så betyder ju inte det att det hjälper.

Jag ger det helt enkelt en paus tills konspirationsteorierna har lämnat mig och jag har slutat överväga att flytta ut i en koja i skogen dit tekniksamhället inte når mig.

lördag, april 19, 2008

Ekorrhjulet

Idag dammsög Findus hela lägenheten. Långsamt, metodiskt och noggrant. Med en envis beslutsamhet. Nästa gång lär det vara min tur och då kommer hon nog chockas över min nonchalans till det hela när jag river över lägenheten på två röda. Jag hatar att dammsuga så jag gör det hela till en snabb process, ungefär som att rycka bort ett plåster. Det hela leder till ett halvdant resultat och summan av kardemumman är att jag får dammsuga oftare. Mindre bra. Findus hatar också att dammsuga men hon verkar ge sig tusan på att utrota vartenda litet gruskorn och varenda råtta för att liksom riktigt övertyga dem om att det är bannemig ingen idé att återvända hit. Alls.

Sedan tog vi på oss skorna för att gå ut i vårsolen.
Och lämnade högar med grus på golvet.

fredag, april 18, 2008

Vårkänslor

Idag har de töat som tusan. På balkongen var det sommarvärme. Lägenheten är full med grus från gatorna. Och fåglarna kvittrar som bara den.

Dessutom säger säkra källor att jag är lik Carina Berg.
Carina Berg = snygg
Ergo: jag = snygg

Japp.

torsdag, april 10, 2008

Min nya gud

Kreativiteten är hennes gud. Radio är hennes religion. Jag satt en hel föreläsning och insåg mer och mer att hon är jag. Jag är hon. Om tio år. Titti Schultz är min nya gud. Och bästis. Där fick ni era trista PK Public Service-tråkmånsar.

onsdag, april 09, 2008

Räddaren i nöden

När jag vaknar vid 11.15 på min lediga dag och tittar ut över sommarens bästa grillgräsmatta och ser det tredje snöfallet i april blir jag smått förbannad eftersom de torra gatorna än en gång ersätts med drygt tio centimeter nysnö och snövallarna vid sidan av vägen bara växer och växer som pubertala tonåringar.

Men, då inser jag att jag har Listan från helvetet och där kan Snöfallet få stå och skämmas tills det ger upp och så kan jag lägga min energi på viktigare saker. Som att titta på tv.

tisdag, april 08, 2008

Pfffft

SMASK var en adrenalinkick. Sjukt jobbigt. Sjukt roligt. Vi gjorde det sjukt bra. Men nu är jag som en urvriden wettextrasa. Glömd i ett hörn på diskbänken. Jag ska hitta ett sätt att få energin tillbaka. Men det kanske tar en stund eller fem.

So have patience.

fredag, april 04, 2008

...det var P3 Nyheter, jag heter Sisy...

Det är inte varje dag man får tacka nej till ett jobb på en lokal P4-station.
Det är inte heller varje dag man får tacka nej till Radiosporten.

I sommar ska nämligen jag vara nyhetssändare på P3. Den som läser nyheterna asså. Men det är viktigt att inte säga nyhetsuppläsare har jag lärt mig. Jobbet är nämligen inte bara att vara en passiv uppläsare utan det innehåller så mycket mer. Visste väl jag men rätt ska vara rätt.

Dessutom möttes jag av deklarationen i postfacket när jag nu gick hem för en sen lunch mellan SMASK-repen. 4000kr lagom till midsommar. Man tackar och bockar.

Midsommar jobbar jag förresten. Men det gör inte så mycket att missa nubbe och sill och dans när tiden istället spenderas i Radiohuset i Stockholm. Det kan jag leva med liksom.

tisdag, april 01, 2008

Blankt

När jag satt på planet och tittade ut över ett Norrland badandes i en brinnande orange himmel och precis hade läst ut Linda Olssons nu vill jag sjunga dig milda sånger kom jag på en massa djupa och brillianta saker att skriva i min blogg. Nu när jag loggat in är de som bortblåsta.

Sånt är livet. Min hjärna är i alla fall helt slut. Kroppen är utan energi och nu stundar en lång väntan.

Förresten. Läs Linda Olsson. Boken har följt mig sedan igår på ett kallt Kallax när mitt plan var inställt, vidare till en bänk i solen utanför Radiohuset i Stockholm mellan två grillningar för att slutligen plöjas igenom helt på planet tillbaka till Norrskenslandet.

torsdag, mars 27, 2008

Det går bra nu kompis, det går bra nu

Här i norr händer det grejer. SMASK är i full gång. Jag ska bli sambo. Och på tisdag ska jag flyga till hufvudstaden över dagen. Lite sommarvikariatsintervjuer. Till den ena ska jag föreberda mig genom att lyssna på en massa nyheter, till den andra skulle jag ta med ett glatt humör. Så mitt största problem just nu är vad jag ska ha på mig. Och hur jag ska verka pigg och fräsch efter att ha gått upp i ottan. Kanske får boka nedresan redan måndag kväll.

Dessa i-landsproblem.

torsdag, mars 20, 2008

Hemma från Hemavan

Puder. Strålande sol. Vindstilla. Öl. Nyfunna underbara vänner. Många skratt. Ömmande vader. Svettig bastu. Galet dansande. Kortspel. Mer puder. Mer sol. Och så lite sol till.

Med mig hem har jag mindre likbleka kinder och massor med minnen.

lördag, mars 15, 2008

Världen är inte alltid så liten som den borde

Ibland, som nu, önskar jag att min värld kunde krympa lite. Så att lägenheten mittemot Mälardalens Högskola låg vid Musikhögskolan. Så att Hammarby Sjöstad tornade upp sig vid viken. Så att Munkebäcks Torg låg i närheten av Konsum. Så att Bergshamra låg vid sjukhuset. Så att Lund låg i Öjebyn. Om jag fick önska skulle till och med Oviedo ligga vid Pite Havsbad och inte på Spaniens norra Atlantkust.

Då hade jag lätt kunnat gå ner till viken just nu. För det är Hammarby Sjöstad som är alldeles för långt borta i denna stund. Jag vill krypa upp på en pinnstol, sluta ena handen runt en kopp te och den andra runt Fröken Lilas och prata om kärleken och livet och om hur allting ordnar sig tillslut. Istället får jag komma med vilsna råd via mobiltelefon samtidigt som jag halkar runt på glashala gator med en matkasse i andra handen.

fredag, mars 14, 2008

Listan från helvetet

Jag har nu tagit tag i något som spirat som en vacker tanke alldeles för länge. Jag har skapat Listan från helvetet (se till höger ovan länklistan). Jag hittar jämt saker jag kan irritera mig på och tänkte att då kan dessa saker få en fin del i min vardag genom att ha en egen lista på min blogg.

Jag uppdaterar den lite när jag känner för det. Vi snackar inget Tracks eller Digilistan eller ens Das Musik här som uppdateras varje vecka. Nej, ibland kan det hända varje dag, ibland varje vecka och ibland inte ens en gång i månaden.

Varför lista tråkiga saker och inte kul då? Ärligt talat, vad finns det som är roligare än att klaga? Nä, just det. Inget. Jag är ju svensk liksom.

Hör av dig om du tycker något borde hamna på min lista. Då kanske det kvalar in. Eller hamnar som bubblare. Eller så ratas det totalt.

Antal platser på listan är förresten inte heller det bestämt. Det tar jag mig friheten som uppfinnare att ändra själv. När som helst. Och hur som helst. Och det är även jag som har ständigt veto. Utan undantag. Klagomål kan du skicka till sisybryrsiginte@nagotsomhelsttillfalle.inteens.nu.

torsdag, mars 13, 2008

Hybris

Bells och jag gick upp för opponering idag.
Våra opponenter dök inte upp.
Ergo, vi blev godkända.

Vi följde pappret när vi var opponenter för finnarnas uppsats.
Ergo, vi gjorde, citat Fröken "jag bara älskar att läsa uppsatser":
"En riktigt bra opponering."

Dessutom sa hon att vår uppsats är en av de bästa.
Av drygt 70 stycken.
Ergo, vi äger.

söndag, mars 09, 2008

Easier said than done



See, when you forgive your imperfections
And you’ve auctioned all your clothes
And look to see your true reflection
You will be the one who loves you the most

fredag, mars 07, 2008

Grannar

SMS Bells till Sisy
7 mars 2008 11:37
Jag blev väckt av min älskade granne som spelade bongotrummor. Kul.

SMS Sisy till Bells
7 mars 2008 11:38
Haha. Välkommen hem liksom.

SMS Bells till Sisy
7 mars 2008 11:41
Verkligen. Klockan tio. Jag menar, okej! Vi vet att du har varit i fucking Gambia. Behöver inte vara övertydlig.

torsdag, mars 06, 2008

Dessa i-landsproblem

Jag kan se Konsum från mitt fönster. Det ligger på andra sidan vägen. Ändå vet jag inte om jag orkar gå dit för att handla en fryspizza. Men jag orkar inte laga någon mat heller. Latheten har inga gränser.

måndag, mars 03, 2008

Reklam

Imorgon 20.30 är det du som slår på radion och rattar in 92.8.
Bor du utanför Piteå surfar du in på pitefm.se och lyssnar via webradion.

Gaydio har nypremiär och du, ja just du, är den viktigaste lyssnaren.

Vi hörs i etern.
Tisdag.
4 mars.
2008.
20.30.
Missa inte.

onsdag, februari 27, 2008

Räkningarna är i alla fall betalda

Att blogga utan inspiration är lite som att försöka ta sig fram på en cykel utan hjul. Eller nåt. Typ. Änna. Liksom. Jag har sånglektioner där läraren ber mig att sjunga som om jag "skär i sirap" och sedan hojtar "Mer blått!" när jag tar mig an Sarah McLachlans Angel. Jag får trycka ihop ansiktet ungefär som när man var liten och lekte "Busschaufförn, busschaufförn, öppna dörren!" och sjunga "va, va, va, va, va". Sedan går jag på grupphandledning för att få världens största egoboost då jag tydligen är grym på att reflektera och ge konstruktiv kritik samt skriva uppsats. När jag får en stund över knåpar jag ansökningar till Svea Rikes Radio om vikariat fastän jag har jobbet som handen i handsken för "hade det inte varit kul att hänga på P3 i sommar?". Då vränger jag och kränger på orden för att hitta förbi klyschorna men sitter oftast ändå där och tittar på ett CV som säger att jag är bra på att ta initiativ men också ser vikten i att samarbeta. Har jag en dålig dag lurar till och med alla de där bollarna jag kan hålla i luften samtidigt runt hörnet.

söndag, februari 24, 2008

Fika, Juno och VAB

Det blev en tripp till blåshålet Luleå med fika med fina vänner.
Det blev en promme till köldhålan Piteå för en varm stund i biomörkret. Underbar film, underbara skådisar, underbart soundtrack, underbart sällskap. 100% av våra biobesök slutar med lyckliga tårar som gör att vi sitter kvar tills eftertexterna för länge sedan slutat rulla.
Det blev take away och taxi till sjuklingen Fia. Matfrossa och melodifestival och kass film med en söt liten tjej som somnade på mitt bröst.

I kiss you on the brain in the shadow of a train
I kiss you all starry eyed, my body's swinging from side to side
I don't see what anyone can see, in anyone else
But you

torsdag, februari 21, 2008

Konst och vetenskap

Föreläsaren: Hör ni mig där bak?
Elev långt bak: Lite.
Föreläsaren: VA?!
Eleven: NÄSTAN.
Föreläsaren: Ja, man får ju vara glad för det lilla.

Föreläsaren påminde lite om Kungen när han pratade och han droppade sköna kommentarer titt som tätt. Som Bells och jag tolkade fritt. Ni som känner mig vet precis hur jag tolkade dem. Bells är av samma skrot och korn.

Föreläsaren: Går det bara på rutin så går det egentligen inte alls.

måndag, februari 18, 2008

Tänk

Tänk om man kunde få somna med armen runt någon och andas in doften från hennes hår. Tänk om man kunde få vakna, slå upp ögonen och titta rakt in i hennes två glittrande gråblå. Tänk om man kunde få ett kort med kärleksfulla ord i brevlådan. Tänk om man kunde få en puss i förbifarten mellan inspelningar. Tänk om man kunde få sitta i sin lägenhet och veta att hon finns där, bara en bit bort. Tänk om man kunde få spendera långa kvällar i soffan med samtal om livet, framtiden, drömmar och mål. Tänk om man fick spontana kärleksförklaringar via sms titt som tätt. Tänk om man kunde få dela tankar, funderingar och galna historier. Tänk om man kunde sätta på Jackson Five på högsta volym och dansa och sjunga med henne. Tänk om man kunde få titta på tv och känna hennes huvud bli allt tyngre i ens knä ju djupare hon faller in i drömmarnas värld. Tänk om man kunde få hålla hennes hand och känna sig hemma. Tänk om man kunde få skratta ikapp med henne, innerligt och hjärtligt. Tänk om man kunde få titta på henne på avstånd och känna djupt ner i magen att det här är på riktigt. Tänk om man kunde få luta nästippen mot hennes och säga att man älskar henne till månen och tillbaka.

Tänk om "om" fanns.
Tänk för att det gör det.

Disciplintorka

Vad är grejen med att man har mycket att göra men ändå sitter hela morgonen och läser bloggar?

man = jag

Torkelitork

Jag firar 300 inlägg (om det nu är värt att fira) och konstaterar att min bloggtorka fortfarande är i full blom. Jag har fullt med inspiration men tråkigt värre blir det när det hamnar på pränt. Någon dag när jag får känslan tillbaka blir det Berra och Sippi, Tredje Avenyn och Bells ofullständiga meningar för hela slanten. Tills dess stjäl jag ohämmat från Tjuvlyssnat.

Öppningsdag på nytt IKEA-varuhus i Ryssland

Ingvar Kamprad står vid en av utgångskassorna och hjälper kunder att packa varor. En mamma och en liten pojke står i kassakön och pratar (på ryska).
Mamman: Ser du den gamla mannen som står där och packar ner kundernas varor?
Pojken: Ja?!
Mamman: Om du inte är duktig i skolan och sköter dina läxor så kommer du också sluta som den där mannen…med ett dåligt betalt jobb!

söndag, februari 17, 2008

Crazy ass Saturday

På fyllan gör man dumma saker man ångrar och dumma saker man inte ångrar. Igår blev det extra mycket av båda. Jag fick en gnutta bakfylleångest vid halv tolv-snåret i förmiddags men den blåste Findus bort så fint så.

Efter en galen förfest med schlager och fula foton och filmande och dumheter och Bells-Bells-du-måste-fota-att-jag-har-tömt-vinflaskan begav vi oss till kåren. Där var det Studiomusikerturnéavslutning med fina bitar av Elton John. Familjer på plats och stillsam publik. Det rådde Fememily och jag bot på direkt. Skrålandes och dansandes och kramandes. Underbart pinsamt men otroligt roligt.

Jag sa några mindre väl valda men sanna ord och gjorde Bells arg som ett bi men det var inget som lite sömn och snack kunde råda bot på.

Jag var sjukt full. Jag hade sjukt roligt. Och Piteå är sjukt fint. Mest människorna.
Och envisheten går som en löpeld över Ankars. What to do, what to do? Det grer sig som jag brukar säga.

Nu vankas semlor för Findus har fått hit sina päron. Det är fint det.

fredag, februari 15, 2008

Bussen mot Öjebyn, Piteå

Två jeanskillar ~18 sitter längst bak i bussen och pratar förtroligt.
Kille 1: Men du, är det inte dags att vi flyttar ihop?
Kille 2: Va? Nej! Fan! Det kan vi väl inte göra? … Varför det?
Kille 1: Jag tror fan jag älskar dig.
Det blir tyst en liten stund.
Kille 2 (försiktigt): Oj, jag vet inte vad jag ska säga. Nu tog du mig på sängen.
Kille 1 (litet finurligt): Favorit i repris från inatt då?

måndag, februari 11, 2008

Äpple Alt Esc

Det ska tvättas och städas och betalas räkningar och lagas mat. Det ska utbildas och drömmas och klättras på karriärsstegen. Det ska klagas och gnällas på väder och vind och energi ska läggas på att undra vad som hände med landet när Christer Sjögren gick vidare i Melodifestivalen. Det ställs krav och det finns måsten och borden. Ansvar ska tas och lat får man minsann inte vara.

Men vad händer när man glömmer bort sig själv? Vad händer när maskineriet som ska driva allt framåt går sönder? Då stannar allt. Och då får det stanna. Men istället borde man stänga av maskineriet oftare. Ge det en paus. Starta om datorn. Men det är lättare sagt än gjort.

torsdag, februari 07, 2008

Konstaterande

Jag är ingen karriärista. Det finns andra saker jag värderar högre än ett toppjobb. Däremot kommer inte det att sätta käppar i hjulet för att jag ska få leva min dröm. Men tills dess spenderar jag en slapp läsperiod efter en galen höst.

Jag sover mycket och länge. Jag glor på Oprah och Ellen och andra djuplodande program på Findus tv. Jag dricker te och äter godis. Ibland går jag till skolan och har en föreläsning eller sjunger lite. Ibland sitter jag framför Granny Smith och skriver föreläsningsreflektioner och ibland har jag litteraturseminare. Men jag har lediga helger och lediga kvällar och mycket lediga dagar. Snart startar SMASK och slutprojekt och då blir de andra bullar av det. Men just nu njuter jag av att vara lat.

Och jag skäms inte det minsta lilla.

söndag, februari 03, 2008

Och där står hon på balkongen med megafonen i högsta hugg

I helgen som jag tjuvstartade i fredags med en dags shopping på stan har jag konstaterat följande saker:

Jag som egentligen blir sjukt varm och rastlös av att bada badkar kan sitta i timmar när jag har levande ljus runt badkarskanten och vackert sällskap.

Det är svårt att försöka övertyga någon som redan har bestämt sig.

Något av det mysigaste som finns är att sitta i soffan framför en bra film med en snygg tjej i famnen.

Marängsviss till frukost är underskattat.

Jag har fortfarande sjukt dåligt tålamod.

Livet blir mycket roligare om man slappnar av och rycker på axlarna ibland.

Jag har lärt mig att sova igen.

Star Wars kan kanske, möjligtvis ändå vara lite bra.

Piteå är kallt men vackert och en lördagspromenad är alltid uppskattad, oavsett syfte eller mål.

Spontansång och dans på borden förgyller tillvaron.

lördag, januari 26, 2008

Piteå hälsar välkommen hem

Tacomiddag med finaste vännerna igår. Till och med Mattan var med. Hon är uppe i Norrland för nu startar nämligen the Story of Cartwall på riktigt. Förfest hos Älvsbyn och Henko med ölspel. Jag har inte skrattat så mycket på länge. Mycket tack vare att Henko och Bells båda behövde gestalta Skagenröra varje gång jag drog på smilbanden. Kåren var folktom men man har inte roligare än man gör sig tänkte vi och ägde dansgolvet. Bells lyckades drämma till min näsa så idag är det ömt värre i ansiktet. Fick med mig en sjukt snygg brud hem och efter lite nachos sov vi som två små änglar till långt in på lördagen. Till frukost blev det Cola och pizza från Bakteriebaracken. Ikväll blir det film.

Jag känner mig mottagen med öppna armar.

torsdag, januari 24, 2008

Jennijal får sin uppdatering

Piteå är täckt med nära en halvmeter mjuk, fluffig snö. Jag bor granne med Fröken Underbar. Jag äter frulle med Bells. Jag hänger på redaktionen.

Det kommer att bli en bra vårtermin.

lördag, januari 19, 2008

After work

Igår lämnade jag den regniga staden och hamnade på Kontiki. Kulörta lampor, bambu, palmer och hetta som slog emot en. Sällskapet var Miljökonsulten (hon har nog hetat Dressmanntjejen förut men jag tror jag har två sådana nu så jag byter lite hastigt och lustigt) och hennes man Biologen. God mat, god öl, fina samtal.

Mycket radio, mycket jul och nyår. Men också självinsikt, självkänsla och fördomar. Mycket fördomar. Sådana man plötsligt inser att man har. Fastän man ser sig själv som ganska fördomsfri. Sådana man undrar varför man har och skäms över att man har.

Den egna pressen. Ens värsta fiende. Ens egna krav på sig själv. Och varför man ständigt pushar sig själv tills det tar stopp totalt. Och inte ser faran lura runt hörnet. Att bryta ihop och hitta tillbaka igen. Att vara sådan när man inte ens fyllt trettio.

Att se sig själv som sämre än man är. Att inte inse att man ligger i toppskiktet. Och när man väl inser det så skäms man. Fast man egentligen inte alls borde. Det har ju inte kommit gratis.

Mycket man. Fast egentligen var det bara vi. Miljökonsulten och jag. Vid det laget hade Biologen tackat för sig och lovat att köpa ett paket fil på vägen hem.

Skrytbloggen

Nyhetschefen: Du är den tuffaste praktikanten vi haft. Någonsin.

Kajsa Kavat: Du borde hoppa av plugget och börja jobba.

Nyhetschefen (oroligt): Men du kommer väl i sommar?

JÅ: Vi hade faktiskt inte klarat oss utan dig. Det hade inte gått.

Kanalchefen: Men hör av dig när du kommer hem till Piteå om hur din sommar ser ut. När du vill vara ledig och så. Och om du vill jobba på program eller på nyheterna, du kan ju välja lite.

Och så Äpplekillen då. Han har ju öst beröm över mig från dag ett. Fastän han inte behöver eller måste eller något. Fint det.

fredag, januari 18, 2008

Tjuvlyssnat is da shit

Centralstationen, Göteborg.

En ung mamma och hennes dotter ~4 står och väntar på Alingsåspendeln.
Dotter: Mamma, vad är sex?
Mamma: Det är en siffra.
Dotter: Nej men inte så.
Mamma: Men hur menar du då?
Dotter: Men åååh, hur gör man sex?
Mamman börjar bli lite orolig nu.
Mamma: Sex är en siffra!
Dotter: Men mamma! Du fattar inte. Inte sån sex. Fem är ju såhär (hon håller upp ena handen med fingrarna spretandes). Hur gör man sex då?
Mamman andas ut och förklarar att man använder ett finger från andra handen också.

torsdag, januari 17, 2008

Sista resan

Från: Munkebäckstorget, Göteborg
Till: Radiohuset, Borås
Avgång: 06:52
Ankomst: 08:17
Byten: 2

Idag gjorde jag min sista bussresa till Borås. Det är sista gången jag står och fryser på busshållplatsen med de människor som varit mina tysta vänner i två månader. Vi har lärt känna varandra fastän vi inte riktigt är medvetna om det. Jag vet vem som går på i vilken dörr på bussen, jag vet vem som inte klarar av att åka baklänges utan hellre står upp. Jag vet vem som går av var, vem som går på var. Jag vet vilka som är engångsåkare.

Jag kommer att sakna killen i blå jacka och blå Sveamössa som går på vid Redbergsplatsen och som alltid måste läsa något, om det så är .SE, Metro eller som idag en tjock bok. Jag kommer att sakna lärarinnan i röd jacka som färgade håret över julledigheten. Hon nickade och log åt mig idag när jag gick av.

Jag kommer att sakna att gå på extrabuss nummer ett på Nils Ericson-terminalen och sätta mig bredvid Äpplekillen på tredje sätet efter bakdörren på vänster sida. Förändring är onödigt. Jag kommer att sakna den skallige, smale busschauffören med glasögon som har fattat grejen med lamporna. Jag kommer att sakna de dagar då kroppen är med mig och faller i djup sömn vid Delsjömotet så att jag vaknar med ett ryck hållplatsen innan jag ska av.

Jag har förstås en bussresa hem ikväll. Men imorgon blir det bil. Äpplekillen och hans fästmö har investerat i en Volvo V50. Så gott som ny. Sjukt mycket vuxenpoäng för en blivande tjugofemåring.

Nu ska jag sända radio. 3,5 timmar.

onsdag, januari 16, 2008

the Ping-Pong song

Friskvård på jobbet är viktigt så med falukorv och potatismos i magen gick jag en match (eller snarare flera) mot Äpplekillen. I pingis. Eller bordtennis som det heter. Fast vi körde med helt enga påhittade regler så vi kallar det pingis. Tror inte JO vill bli sammankopplad med vårt fuskspel.

Nu: Redigera ännu mera.

tisdag, januari 15, 2008

Och de nominerade är...

...Cartwall.

Mina grymma vänner har blivit nominerade till årets Digfi-pris på Manifestgalan.

måndag, januari 14, 2008

Stockholmsserenad

Fredag
Baka piroger, dricka te, äta knäckemackor och prata om kärleken halva natten. Fröken Lila är och förblir helt fantastiskt underbar. Och vi konstaterar att alla borde få känna sådan kärlek som vi gör. Sådan som ger andnöd, skapar varma vågor i kroppen och som gör allt annat obetydligt. Sådan som gör att världen blir en mycket vackrare plats.

Lördag
Gå på vernissage, äta sjukt god macka och dricka en sommarsmakande smoothie. Skvallra som gamla tanter och prata livet med Bells och Mattan. Gå på fest hos Fröken Lilas mor, dricka skumpa, äta piroger och prata radio med en Jenny halva kvällen. Klättra högst upp under takåsen i Gamla Stan, dricka vitt och lyssna på kass musik. Prata ännu mer kärlek, denna gången med en man som hälsade på mig två gånger. På fem minuter. Somna till ljud från köket där Fröken Lila frågar Whiskey, någon?. Klockan fem på morgonen.

Söndag
Vakna till en Hammarby Sjöstad badande i solljus. Stanna upp vid hörnet på pizzerian för att insupa solen som saknats i två månader. Äta pizza, åka båt till andra sidan för att mötas av Mamman. Överraskas av att Eremo tagit sig till stan över dagen. Fika på Sofo med prat om livet, framtiden och den fina kärleken. Hälsa på Sonen som efter en tids blyghet tillslut har hela sin hand i min mun och sedan pussar mig hejdå på kinden när jag ska gå.

Jag har sjukt fina vänner. Vissa ser jag typ varannat år. Ändå känns det som igår. Ja nu var det ju det, men ni fattar.

Sista veckan på praktiken. Sedan väntar Piteå.

torsdag, januari 10, 2008

Sånt är livet

Jag blev plötsligt sugen på att cykla. Men det är kolsvart, regnet öser ner och jag bor i Göteborg där spårvagnarna äger världen. Så jag står över.

Idag har jag sänt radio helt lost. Minns typ inget från sändningen och undrar hur jag tog mig igenom den med huvudet ovan ytan. Men det gick visst. Och jag lyckades lura folk att jag hade stenkoll. Alltid fint. Till imorgon är jag aningens mer förberedd så då ska det nog gå bättre.

Imorgon åker jag till hufvudstaden också. Bestämde mig för att köpa svindyra X2000-biljetter (eftersom jag hatar snigeltåg) för att kunna gå på Fröken Lila och hennes mors fest. Jag ska kolla in konst, fika med Bells och Mattan om allt går som planerat, umgås sjukt mycket med Fröken Lila och dessutom träffa Mamman och Sonen. Underbart.

Det som är mest underbart är att när jag återvänder till regninga Göteborg på söndag så är det bara 8 dagar tills jag står på norrländsk mark. Jag är tjatig, jag vet. Men gud vad jag längtar.

onsdag, januari 09, 2008

En lista på kvällskvisten

STEG 1
Namn? Sisy
Födelseort? Da hood Bergsjön i Götet
Ögonfärg? Sköna gröna
Hårfärg? Sommarblont med taskig utväxt
Höger- eller vänsterhänt? Höger
Stjärntecken? Skytt

STEG 2
Din första tanke när du vaknade idag? "Nej, det måste vara fel, är det inte helg?"
När somnar du? Så himla mkt för sent
När du inte kan sova? Tittar jag på Six Feet Under

STEG 3
Pepsi eller Coca Cola? Coca Cola. Finns inget annat.
McDonalds eller Max? Sveriges stolthet Max
Singel- eller dubbeldejt? Singel
Adidas eller Nike? Adidas. Ränderna går aldrig ur
Choklad eller vanilj? Choklad

STEG 4
I framtiden...

Hur gammal vill du vara när du gifter dig? Så gammal som jag är när jag har lust att gifta mig
Namn på barn? Alva är fint. Och Embla.
Ditt drömbröllop? Mastodontbröllop i marängklänning med vita duvor. Eller inte.
Vad vill du bli när du blir gammal? En krutkäring i joggingdojjor

STEG 5
Antal CD-skivor du äger? Många
Antal piercings? Nada. Kommer aldrig bli någon heller.
Antal tatueringar? Nope. Inte det heller.
Hur många gånger har du varit med i tidningen? Jag har jobbat på tidning så många
Antal saker jag ångrar? Ganska få

FAVORIT...
Färg? Grön
Plats? Med de jag älskar
Spel? 500 med familjen
Drog? En viss Lina (nej, inte en sån lina, utan Hon ni vet)
Film? Stekta gröna tomater har jag sett flest gånger. Den är briljant.
Djur? Sengångare
Serie? Six Feet Under
Skor? Mina svarta ballerinaskor
Internetaktivitet? Bloggläsning

NÄR...
Åt du senast? Vid nio. Varma mackor
Läste du en bok senast? Jag läste En julsaga av Charles Dickens högt för Henne
Var du på konsert senast? Way out West i somras
Köpte du något senast? Igår. Salt, krossade tomater, champinjoner och Daimglass
Kysste du någon senast? För längesedan. Jag vill vara i Piteå NU.
Svor du senast? På bussen hem tror jag
Sjöng du senast? Nyss för Henne på Skype. Sture af Plan.

VEM...
Saknar du? Henne och Bellsebub
Vill du döda? Jag drömmer om att jag försöker döda Engelsmannen ibland men han är seglivad asså...
Vill du slå? Ingen
Rörde dig sist? Syrran
Kramade du sist? Äpplekillen när vi sa hejdå vid Nils Ericson-terminalen
Vill du träffa? Henne. NuNuNu.
Skrek du på sist? Jag skriker inte så ofta.
Vill du bli galet full med? Galet full blir jag sällan.
Fick du sms från senast? Henne. Tror hon gillar mig
Ringde dig senast? Hon. I love Skype.

måndag, januari 07, 2008

Fast jag längtar fortfarande hem

Jag är bitter, sur och allmänt grinig. Jag börjar lipa för minsta lilla sak och vill bara ligga i min säng i min lägenhet i Piteå och lyssna på min musik. Jag är trött på distansförhållande, jag är trött på att bo i resväska, jag är trött på slask. Jag är trött på att vara långt från så många jag tycker om, jag är trött på att pendla, jag är trött på blåsten.

Sedan åker jag på en entimmes HF (sändning ute på plats) från centralstationen i Borås och får lära mig om tågväxling och SJ:s omstrukturering och möta glada och engagerade människor. Då byts min trötthet mot en enorm glädje och energi. Det är sjukt roligt att möta människor som vill berätta, människor som vill dela med sig av sig själva. Det är sjukt roligt att lära sig saker jag aldrig trodde att jag skulle få veta. Det är det som är charmen med mitt jobb och det som får mig att hitta gnistan när jag mentalt är 150 mil norrut.

söndag, januari 06, 2008

Tankar över två öl

Att kvinnor måste stå ut med mens är en sak. Att det gör ont som fan för vissa ska visst förbereda en för att föda. Men räcker det inte med att ha satans ont några få gånger istället för tolv gånger om året? Och vem tusan har kommit på tanken att hormonerna ska spela en ett spratt en gång i månaden? Vissa blir satan själva. Andra målar världen i svart. Och jag börjar grina till Biggest Looser. Tack Eva för att du käkade det där förbannade äpplet.

Vad gör man när någon man tycker om har fel partner? Enligt en själv? Var går gränsen mellan att personen i fråga är någon du aldrig själv skulle falla för och att personen i fråga faktiskt gör den du älskar olycklig? När har du rätt att döma och ingripa?

Hur ser man skillnad på sina egna drömmar och andras? Det är viktigt att acceptera att alla inte tycker som en själv och därmed ser inte alla drömmar likadana ut. Därmed kan de du älskar ha helt andra bilder av framtiden och då måste du acceptera dem. Även om du aldrig skulle kunna leva så. Alla väljer inte samma väg som du själv.

Sådant diskuterar IR-vännen och jag över två öl. Sedan konstaterar vi att de är dags att ta vagnen hem. En öl till och vi hade blivit fulla.

Idag

Idag har jag åkt buss. Utan fjädring. Det skakade som tusan.

Idag har jag handlat en blå klänning. Det har aldrig hänt förut. Jag har inga blå kläder. Och knappt några klänningar heller för den delen. Kanske är det en tunika. Men lika nytänkande iaf för min del.

Idag har jag pratat relationer med min gamla Dressmannvän. Och försökt peppa henne eftersom hon bestämt sig att alla män är svin. Vet inte hur det gick men det var värt ett försök iaf.

Idag har jag ätit sushi med Bror. Det gör vi då och då.

Idag har jag hängt i Brors soffa med Friidrottstränaren och Sonen. Och Bror. Det blev kass tv och sedan hyrdes det en kass film. Det som var bra att med filmen kom chips. Och ännu mer cola. Och att i den kassa filmen fanns både Salma Hayek och Penelope Cruz. Det skulle lika gärna kunna ha varit en stumfilm där de båda satt stilla på varsin stol i två timmar. Jag hade varit lika nöjd för det.

Idag snöar det i Göteborg. Staden blir lite vackrare, tystare, mer fridfull med ett vitt täcke.

Idag har jag lyssnat på Lisa. Som jag gör så ofta nu för tiden. Lisa sätter ord på många av mina tankar och känslor. Det är fint det. Och uttjatade Vem vet har plötsligt fått mening och innebörd för mig.

Idag har jag saknat Henne. Som alltid. Fast just nu, i denna stund, saknar jag henne sådär extra mycket. Så att det gör ont. I hela kroppen. 15 dagar kvar.

Jag behöver din famn
att gömma mig i
jag behöver din famn
mot min melankoli
jag behöver dina drömmar
då mina inte räcker till
och jag behöver all din vilja
de dagar jag ingenting vill

Jag behöver din tröst
en natt som den här
och nog är det tröst
att du håller mig kär
men ändå finns där något
som ännu större är
och det är denna vetskap
att du är den jag håller kär

Att bli älskad är stort
bara att älska är större

onsdag, januari 02, 2008

2007 var året då...

...jag bråkade extra mycket med Helpdesk och IT-service
...Lilsis och päronen var på besök i Piteå. Vid olika tillfällen. Bara Bror to go
...jag insåg vikten av att kunna släppa taget
...jag bemästrade en snowboard
...jag blev schlagerstjärna
...jag vände utochin på mig själv
...jag körde skoter
...jag och ordet vänskap bråkade en del
...jag slutade måla Fan på väggen
...jag insåg att normer finns överallt
...jag skrev kåserier och arbetade med mig själv och Engelsmannen
...jag fick en ny bild av Paris
...jag insåg att det där med barn nog inte är så farligt ändå
...jag spenderade sommaren i Piteå
...Obbe, Ph, msA, Bells och jag träffade en HiFi-snubbe av sällan skådat slag
...jag tog tag i min konflikträdsla
...jag blev 75% norrländsk
...jag fick två praktikplatser och valde rätt
...jag insåg att världen är sjukt liten
...jag började ta sånglektioner igen
...jag gjorde det reportage jag är mest stolt över någonsin. Och blev samtidigt nyförälskad i mina fina vänner
...Ljungskile SK återigen gick upp i fotbollens finrum. Och Änglarna knep åt sig guldet
...jag var snyggast på Kåren
...jag blev erbjuden ett jobb på Sveriges Radio och tackade nej
...jag lärde mig att lyssna på mig själv
...jag blev Skypeberoende
...en ängel kom in i mitt liv

tisdag, januari 01, 2008

jag är förförd och förundrad
hon gör mig stum